Bokrean – passa på!

Bokrean startade idag och det var särskilt en bok som jag hade riktat in mig på, Vildplockat av Niki Sjölund. Varför då? Jo, tanken var att den främst kan vara ett bra uppslagsverk om något skulle hända under den årstid som naturen kan bidra med en hel del ätbart. Ev kanske jag även utnyttjar den ändå för tex svampplockning, men huvudsyftet är faktiskt som ett uppslagsverk i nödläge. Den andra boken, Grönt! av Karin Eliasson, var ett impulsköp. Bra pris och det lilla jag bläddrade i den så såg den bra ut med avsnitt om olika grönsaker.

Passa på att göra era fynd nu när det är bokrea, det finns böcker inom alla möjliga områden.

Elransonering – snart en verklighet?

Mycket prat och skriverier om el nuförtiden. Framförallt så läser jag en del om att el kapaciteten inte kommer att räcka till, och vad det låter kommer detta att inträffa ganska snart. Är inte allt insatt i hur detta fungerar, men om jag förstått det rätt så är det lite olika på olika platser i landet, dvs det ”sitter inte ihop” så att det tar slut samtidigt överallt. Hur kommer bortskämda Sverige att reagera på detta? Jag kan på ett sätt tycka att det kan vara lite nyttigt. Nu snackar vi ju inte strömlöshet utan ransonering där var och en (på något sätt) får en viss mängd el att förbruka. Hur detta skulle fungera förstår jag inte riktigt, men jag förstår ju att det kommer att uppröra en hel del människor. Kanske stängs elen av vissa tider under dygnet? Eller går det att sätta en begränsad mängd per hushåll som var och en får styra själv över? Hur funkar det för de som har solceller och liknande, får de lika mycket el som alla andra (rättvisetänk)? För egen del så kan jag bara konstatera att jag har på ett sätt lätt att förstå begreppet, ungefär som att vi även måste spara på (grund)vatten, men är samtidigt svårt att förstå hur det skulle vara rent konkret. Ransonering verkar i alla fall vara ett ord för framtiden, både gällande el och vatten och kanske mer saker. När det blir dags att tänka över vårt värmesystem, dvs när bergvärmepumpen ger upp, så kommer jag definitivt att se över solceller som ett alternativ/komplement eller kanske t.o.m. tidigare. Med egna solceller så tänker jag att man i alla fall alltid har lite el (trots ev ransonering). Vad jag även skulle kunna tänka mig är ett mindre vindkraftverk, typ en liten snurra uppe på taknocken. Har inte sett några sådana, trots att det i Sverige borde vara ett bra komplement till solceller. Jag har sett små, smidiga i olika dokumentärer från USA där de verkar vara max en meter i diameter över ”propellern”. Tänker mig att det inte är så ofta som det både är solfritt och vindstilla. Det är ju synd att jag inte är så tekniknördig så jag har väldigt dålig koll på hur allt sånt här fungerar, vad som är bra och vad som är dåligt, vad som är prisvärt och vad som är onödigt dyrt, osv.

Vad jag även funderar över, om vissa delar stängs av dagtid tex, hur blir det då om man inte kan jobba? Viktiga funktioner kommer självklart att prioriteras, men vanliga kontor? De som jobbar hemifrån? Hur blir det med affärernas långa öppettider (som kräver el i form av belysning, mm), kommer det också att påverkas? Lite naivt så inbillar jag mig att jag inte kommer att lida så mycket av det, jag tror att jag är ganska anpassningsbar och medveten om att man måste göra vad som krävs. Så länge man får information om vad som gäller och vad förutsättningarna blir så tror jag att jag kan få det att fungera ungefär som vanligt. Man får väl gilla läget helt enkelt och göra det bästa av det.

SVT har en artikel om ransonering bla.

Vegetarisk prepp

Kan det vara prepping att lära sig äta mer vegetariskt? I mitt fall definitivt JA. Jag, och hela min familj, äter väldigt mycket köttbaserat. Den enda vegetariska rätten som finns i våra veckomenyer är pannkaka. Detta är något som blir en stor begränsning i min matprepp och jag har även av hälsoskäl rekommenderats att äta lite mindre kött. Hur gör man då som kräsen köttätare när man ska försöka hitta några vegetariska alternativ? Först och främst så är jag inte det minsta förtjust i grytor och soppor, vilket begränsar en hel del. Jag har inte heller tänkt att jag ska äta en massa konstiga låtsasköttalternativ. Ska det vara ”användbart” så måste det vara vegetarisk mat som jag lagar själv av naturliga ingredienser. Tänker mig främst biffar av olika slag, gärna gjorda på olika bönor – dvs sådant som är lätt och billigt att preppa. Till att börja med så tänkte jag att det skulle bli en vegetarisk rätt i veckan (utöver pannkaka) så får jag se hur det går. Jag tänker mig samma approach som på mitt sparande, små steg som jag sedan kan utöka.

Det som skulle vara positivt med att äta mer vegetariskt blir att jag kan odla mycket mer av det jag äter.

Nedsläckt land – ett intressant experiment

Jag har tittat på SVTs serie Nedsläckt Land, om hur två grupper med människor som inte känner varandra tidigare reagerar vid ett längre strömavbrott. Äntligen en dokusåpa som är intressant! En bra och tänkvärd serie som har både bra delar och en del brister. Framförallt så kan jag kanske störa mig lite på att deltagarna (utan någon information om vad som ska hända naturligtvis) placeras i två hus, fem personer i varje, där husen har väldigt olika förutsättningar. Tanken är förstås att det högteknologiska och jättemoderna huset som den ena gruppen placeras i ska poängtera sårbarheten för elavbrott väldigt extremt och lika åt andra hållet när den andra gruppen får bo i ett äldre hus (typ torp) som visserligen har el, men inte är så beroende av el. Jag förstår helt att de vill ställa dessa boenden mot varandra. Det jag kan tycka är en brist är att sannolikheten att en grupp människor som inte känner varandra ska klara sig i ett boende där ingen av dem egentligen bor (dvs inte har kunnat påverka vad som finns i skafferiet tex) blir ett lite konstigt scenario – men jag kan acceptera det ändå för jag förstår problemet att genomföra detta på något annat sätt. Problemet blir ändå att det inte spelar så stor roll hur förberedd och preppad man är innan – inget följer ju med in i seriens scenario. Det jag också reagerar på är att de verkar ha valt lite väl tillrättalagda personer (förutom hon som åker hem efter ca ett dygn) som lätt accepterar situationen och hugger in och bidrar med vad de kan. Alla verkar komma så bra överens och det inbillar jag mig inte är så vanligt med personer som inte känner varandra sedan innan och i en situation som borde vara väldigt stressande.

I avsnitten varvas gruppernas upplevelser i husen med ”expertintervjuer” med personer inom olika områden. Expertintervjuerna fungerar lite som samhällsinformation om olika delar i en krissituation. Det hade varit intressant med ett uppföljningsavsnitt där man intervjuar deltagarna några månader senare om deras upplevelser och om de har förbättrat sin krisberedskap hemma utifrån vad de upplevde. Tror verkligen att denna serie kan vara en väckarklocka för vissa, tyvärr tror jag även att det är många som inte kommer att titta på den som skulle behöva göra det.

Undrar om det blir en säsong 2? Vad skulle den ha för vinkel i så fall? De skulle ju kunna överraska deltagarna i hemmet och utgå från scenariot – Du får 30 min på dig att packa vad du tror att du behöver, sedan måste du evakueras till ett tillfälligt boende. Då skulle personernas egna krisberedskap också komma lite i fokus. Eller göra experimentet i storstadsmiljö. Eller så är inte detta experiment intressant att göra fler gånger eftersom det säkert blir lite lika.

Om ni vill läsa en mer ingående text med analyser och reflektioner för varje avsnitt så rekommenderar jag Par i Prepps inlägg.

UPPDATERING: Fler bloggare som skrivit om Nedsläckt Land

Urvaken – Upplyst land

En Preppers Dagbok – När någon visar intresse

Och en artikel från LAND

Odlingsstart

Nu i mitten av februari har jag (äntligen) börjat med de första riktiga förberedelserna inför sommarens odlingssäsong. Jag har förodlat smultron, jordgubbar och tomater och även lite basilika. Har letat runt i olika fröbutiker på webben och hittar inte så värst mycket jordgubbsfrön. Jag hade tänkt mig remonterande sorter så att jag får skörd hela sommaren, men de verkar inte finnas så mycket att välja på, hittade bara en sort. Jag får titta senare eller kanske köpa några färdiga plantor. Fördelen med att köpa färdiga plantor antar jag är att de ger bra skörd redan första året(?).

Det mest irriterande med att detta är första året som jag kommer att odla ”på riktigt” är att jag inte har något hemma. Bokashin har inte hunnit ge några mängder jord ännu, jag tog en paus med den när vi flyttade eftersom det var så rörigt då och jag inte hade någonstans att göra av den. Lagom tills jag blev färdig med komposten i höstas så blev det kallt så där har det inte hänt så mycket. Till nästa säsong så är tanken att jag ska ha en stor låda med färdig jord som får stå inne över vintern och som ska användas till alla förodlingar, men i år blev det till att köpa planteringsjord. Jag hade heller inte någon växtbelysning förutom den lilla jag köpte förra året, så det blev en sväng till Biltema och Plantagen för att ordna bra förutsättningar. Något jag har förberett är att jag ska slippa köpa fler omplanteringskrukor till all förodling som sedan ska planteras om. Här har jag sparat glassbyttor, kakburkar och annat som kan fungera som krukor.

Nu börjar jag verkligen längta till våren när allt börjar ta fart. Jag ska även försöka att tänka smart när det gäller bevattningsbehov och ev en lika torr sommar som förra året. Även om vi har tillgång till älvvatten så är det bra att tänka till. Det som jag tycker är svårast är att visualisera hur det kommer att se ut och hur jag skulle vilja ha det. Jag har naturligtvis en del idéer men har insett att det nog får utvecklas och växa fram gradvis under några år.

En del av min långsiktiga plan för att få ett OK att köpa in ett växthus är att jag ska belamra den inglasade altanen med massor av plantor. Den är perfekt för att driva upp de tidiga sådderna innan de kan planteras ut. Kanske kommer jag även att ha någon vindruvsranka där också. Tillslut kommer maken kanske lite uppgivet konstatera att det skulle vara bättre att köpa ett växthus. Jag kan ju alltid hoppas. Nu till att börja med så köpte jag ett väldigt enkelt växthus, eller egentligen en inplastad hylla, på Biltema som får duga i år.

Min odlingsplats för all försåörodling gjorde jag iordning i ett hyllplan i ett litet kontorsrum som vi har i källaren. Köpte en värmefilt/foliefilt och ett lysrör på Biltema och gjorde i ordning. Funkar bra och går att utöka till fler hyllplan senare om det skulle behövas eftersom lysrören går att koppla ihop. Jag är lite orolig för att det inte riktigt är tillräckligt varmt – det får visa sig.

 

Odlingsstart och växthusdrömmar

Halva februari har gått och jag har inte börjat med någon försådd ännu. För mig som inte är en van odlare så har det inte riktigt satt sig att det är dags att börja nu. Skärpning! I helgen så kommer nog odlingen att få den tid och uppmärksamhet den behöver. Inleder nog med en shoppingrunda eftersom det saknas lite saker, som jord tex. Samtidigt som huvudet inte riktigt är med på att säsongen smyger igång redan nu så längtar jag verkligen till våren. Tittar på ”Hundra procent bonde” och ”Mandelmanns” och drömmer mig bort. Snappar upp så många tips och idéer och fantasin skenar iväg på vad jag skulle kunna göra här hemma. Inser mer och mer att jag saknar ett växthus (redan).

På tal om växthus så tittade jag på ett gammalt avsnitt av ”Husdrömmar” där de byggde ett hus inuti ett växthus. Väldigt vräkigt och dyrt och inte alls min smak – men ändå. Jag har tidigare läst om familjen Solvarm som även de har byggt ett hus i ett växthus (ni kan läsa lite här och här) och de har gjort det mer så som jag skulle vilja ha det och till en mycket mer rimlig kostnad. Om jag vann massor av pengar……..då skulle det nog bli något sådant. Tänk att kunna ha en trädgård runt huset där det kunde växa lite mer exotiska växter och det alltid var vindstilla och regnfritt. Kommer med största sannolikhet aldrig att bli så för min del, men drömma kan man ju.

Mandelmanns – de har sin charm ändå

Vet att jag skrev ett inlägg i samband med att Mandelmanns sändes första säsongen för ca två år sedan och var lite negativ då. Framförallt så tyckte jag att det var lite väl klämkäckt (särskilt Gustav) och att det inte var självförsörjning enligt min definition utan mer storproduktion där man även äter av det man producerar. Jag är inte sämre än att jag kan erkänna att jag ändrat mig, åtminstone till en del. Jag är helt fast varje vecka och älskar att se hur det går för dem på gården. Tycker fortfarande att Gustav är lite väl klämkäck, men har samtidigt vant mig och tycker att det hör till. Han är ju helt otrolig med djuren. Marie är helt underbar och vilken kunskapsbank hon verkar vara! Ser verkligen självförsörjningstankarna mer och mer, även om det fortfarande är storproduktion också. Det som jag verkligen tycker är en stor behållning i programmet är att det är många tips, idéer, uppfinningar, mm som knyter an till att leva av det man har runt omkring sig och inte hela tiden köpa nytt, det är matlagningstips och odlingstips, man får se deras förhållningssätt till djuren och deras avslappnande inställning till livet. Självklart inser jag att det säkert är väldigt tillrättalagt i serien, men den har ändå en dragningskraft och charm.

När det gäller tips och insikt till ett eget självförsörjande liv så har jag ändå landat i att det är så olika och så individuellt att det inte spelar någon roll att de inte är på samma (låga) ambitionsnivå som jag, det är ändå lärorikt och inspirerande. I mitt inlägg för två år sedan så försökte jag ”översätta” till vad jag skulle behöva om jag ville skaffa mig en gård och bli självförsörjande, i dagsläget har jag landat i att det inte går att översätta någon annans erfarenheter, intressen, förutsättningar och livsval till sig själv, det är bara att ta tillvara den inspiration som ges. Har läst att de tyvärr tvingades slakta en hel del djur efter att denna säsong spelades in pga sommarens extrema torka som medförde foderbrist. Lite krasst kan jag konstatera att det troligtvis kommer att göra säsong 4 mycket mer intressant, hoppas bara att de orkar med fler säsonger.

Kan snöskottning vara ett prepptest?

Det har ju kommit en hel del snö på sistone, åtminstone där jag bor. Bekväma som vi är så har vi skaffat en snöslunga till vår väldigt långa uppfart, men jag kan ju inte räkna med att den alltid fungerar (har jag märkt). Hur som helst så handskottade jag hela uppfarten en dag då det kommit riktigt mycket snö, 30-40 cm. Ett rejält fyspass blev det på ca två timmar. Men kan jag dra några lärdomar av det? Det var ca 6-7 minusgrader ute och det snöade fortfarande ganska rikligt. Eftersom vi normalt kör med snöslungan så är det höga och väldigt raka kanter överallt vilket gjorde det svårt att ”tömma” snösläden. Min upplevelse var att det var jobbigt, men helt genomförbart att skotta. Pulsklockan som jag har visade att jag låg lite under maxpuls nästan hela tiden i de två timmarna. Jag tog inga pauser. Jag var rejält svettig, men varm eftersom jag jobbade hela tiden. Så länge jag var ute och höll igång så var det inga större problem förutom att jag naturligtvis blev väldigt trött. När jag kom in så hängde jag upp de blöta ytterkläderna i duschen, men behöll mitt genomsvettiga underställ på ett tag eftersom jag inte kunde duscha direkt. Jag tänkte även att jag skulle eftersvettas färdigt ett tag. Resultatet blev att jag efter bara en liten stund började frysa, så pass att jag skakade och hackade tänder. Naturligtvis så blev ju mitt blöta underställ väldigt kallt när kroppen hade slutat jobba och hålla sig varm på det sättet. Jag reagerade inte heller på det på en gång utan gick och frös ett tag. När jag väl insåg att jag måste göra något åt det så rafsade jag ut ytterkläderna från duschen och såg till att få en varm dusch för att få upp värmen i kroppen. När jag var färdigduschad så tände jag en brasa för att värma mig ytterligare, med myskläder på och invirad i en filt. Lärdom: Det är dumt att behålla svettiga/blöta kläder på efter att man ansträngt sig så mycket. Kroppen har annat att fokusera på än att hålla värmen. Jag upptäckte även att jag fått stora blåsor i händerna av skottandet (inget jag märkte av när jag höll på) och de sved rejält eftersom de även hade spruckit. Dålig prepp att bli ”skadad” men det är även en vanesak och händerna kan härdas om de är vana vid att jobba. Hursomhelst så är det väldigt begränsande i några dagar och kan troligtvis avhjälpas genom bättre vantar och kanske lite pauser. Den sista reflektionen är att jag blev fruktansvärt trött i kroppen och fick även enorm träningsvärk i några dagar. Detta är inte heller optimalt om man ska se det som ett prepptest. Lärdomen där är att jag ska ta lite pauser och ännu hellre så kan man hjälpas åt.

Detta prepptest kan lika gärna motsvara någon annan större fysisk ansträngning utomhus i ”vinterväder” eftersom erfarenheterna och lärdomarna blir ungefär lika om man skottar snö eller hugger ved eller vad det nu kan vara som innebär liknande ansträngning. Vid ett SHTF scenario så är det viktigt att veta vad man klarar av, hur bra man klarar av det, vad konsekvenserna blir, osv. Detta hade inte varit smart att göra vid SHTF eftersom det verkligen satte mig ur spel för resten av dagen samt begränsade mig rejält i några dagar efter. Samtidigt så är det bra att pressa sig på detta sätt när läget är normalt, för det var väldigt lärorikt och en ögonöppnare att jag ignorerade så tydliga signaler på att jag gjorde fel, troligtvis pga att jag var så trött. Framförallt så visar det att ensam inte är särskilt stark i längden, att vara en grupp gör att man kan dela upp sysslor och hjälpas åt samtidigt som det finns backup om man blir sjuk, skadad eller liknande.

20% – januari

Ännu har jag inte justerat mitt sparmål, har faktiskt inte hunnit se över det ännu men har märkt att det blir lite mer än 20% varje månad så det är bara positivt. Vi har i alla fall varit till banken och höjt vår amortering rejält samt bundit räntan eftersom det känns som det rätta just nu. Det är ändå skönt att veta vad vi har för ränta och vad vi ska betala i några år framöver. Det märks att julen har passerat och allt är tillbaka till det normala – skönt. Jag har faktiskt fyndat lite i rean. Behövde lite kläder och passade på när det var halva reapriset, man får ganska mycket för pengarna då och kan få bra kvalitet utan att betala hutlöst mycket. Om man ändå ska handla så är det lägligt att passa på när det är nedsatta priser.

Jag har ju fördelat mitt sparande på fonder, sparkonto och Lendify. Alla tre delarna växer sakta med säkert. Sparkontot är det jag tar av om jag behöver, de andra två rör jag inte. Sparkontot används ibland till större planerade inköp och det känner jag är helt OK. Mitt främsta (kortsiktiga) mål var att jag skulle sänka mina månadskostnader och se om jag kunde klara mig på mindre pengar. De större, planerade inköpen är som regel sådant som är mer av karaktären ”nice to have” än ”must have” och därmed så klarar jag mig ändå om jag inte skulle ha haft pengarna (tex om jag blir arbetslös). Ett större köp som jag ser kommer att komma är nog en ny extrabil, den vi har börjar bli väldigt gammal och det är nog bara en tidsfråga innan den går sönder och behövs bytas ut. Vi måste inte ha två bilar, men det är väldigt bekvämt så om det finns pengar så kommer vi nog att fortsätta ha två.