Mina lärdomar av min första odlingssäsong

Januari: Det var för tidigt för allt. Det kliade i fingrarna att få börja så. Gjorde egentligen inget mer än planerade.

Februari: Äntligen kunde jag börja förså litegrann. Smultron och tomater såddes i små krukor och jag hade köpt lysrör och en tunn aluminiumfilt som jag monterade upp på ett hyllplan som ett litet drivhus.

Mars: Majs, jordgubbar och rödlök kunde försås och hyllplan och andra växtplatser började fyllas. Även potatisen sattes i små papperskrukor för att gro.

April: Slutet av april bjöd på högsommarväder och jag fick riktigt mycket odlingsinspiration – alldeles för mycket. Jag byggde en till odlingsbädd och potatisen planterades ut. Jag köpte jordgubbsplantor, eftersom mina försådda inte ville komma upp, och planterade ut dessa. Blåbärstry och stora smultronplantor köptes och planterades.  Löken planterades ut och morötter såddes ute i odlingsbädden. Jag fick ge upp på de flesta av mina sådda majsplantor och gjorde en ny sådd, tror att de hade stått för kallt.

Maj: Började med att bli riktigt kallt med flera frostnätter. Potatisplantorna såg inte ut att ha det särskilt roligt. Rådjuren kom även förbi och kalasade på jordgubbs- och smultronblommor. Inköp av många kompostgaller fick lösa problemet med rådjuren och fiberduk fick agera HLR på mina stackars potatisplantor (som ändå trots allt verkade överleva).

Juni: Värmen kom igen och allt började växa ordentligt. Börjar verkligen inse att jag inte alls har den struktur och bra planering som jag trodde – lärdomar till nästa år.

Juli: Vädret blev svalare och allt stannade upp. Fanns fortfarande i princip inget att skörda.

Augusti: Värmen kom tillbaka litegrann och det började växa igen. Jordgubbarna blev det inte så mycket av, antingen åt diverse djur upp dem eller så såg det ut som att de bara ruttnade direkt på plantan. Smultronen däremot bara sprutade ur sig bär. Blåbärsbuskarna och blåbärstryn gav inga bär, kanske måste de växa till sig något år? All sallad kalasade sniglarna mer eller mindre upp. Tomaterna började blomma i slutet av augusti. Även majsen blommade, men det blev aldrig några kolvar. Potatisen grävdes upp och åts upp. Märktes att de hade fått sig några köldknäppar i våras.

September: Morötterna har hunnit växt till sig ordentligt. Det är för kallt för att det ska bli några tomater så de ger jag upp om och gräver upp. Har börjat gjort vinter i nästan alla land.

 

Summering och slutsatser: Det är definitivt inte lika lätt som jag trodde. Lärdomar till nästa år blir att odla sådant som vi verkligen äter (potatis, morötter, rödbetor) och tomater som det endast är en i familjen som äter hoppar jag ev över helt. Smultronen har varit väldigt goda och gett bra skörd, de kommer ev att bli fler. Jordgubbsplantorna kommer ev att planteras om i en högre odlingsbädd samt att jag nog ska köpa träull (tror jag att det heter) och lägga runt som skydd mot sniglar och annat. Ett rejält nät till skydd för fåglar ska också fixas. Det finns ingen ork eller tid till att fixa fler odlingsbäddar redan nu i höst som jag hade tänkt så det får bli ett jobb till i vår. Potatis ska det odlas mer av, men jag ska inte sätta ut dem för tidigt. Jag skulle väldigt gärna vilja ha ett växthus, men det får nog vänta något år till. Sallad kommer jag nog att hoppa över nästa år. Jag måste även göra några fler försök att få bort alla myror som vi har lite här och var i trädgården och som bygger bo mitt i landen. Gurkor blir det nog istället för tomater nästa år, det tror jag går åt mer och alla tycker om det. Majsen gör jag nog ett till försök med nästa år, älskar grillad majs och hade hoppats på en liten skörd där.

Annonser

20% – juli och augusti

Sommaren gick lite fortare än jag var beredd på. Inte samma värme som förra året (tack och lov) men jag har saknat lite badväder. Vi har i alla fall tagit tillvara våra ledigheter och åkt iväg på små minisemestrar med roliga aktiviteter. Därmed så har det även kostat en del. Jag har inte tagit av mina sparpengar, men lönekontot har varit ganska tomt i slutet av månaderna. Nu när jag börjat jobba så insåg jag även ganska snabbt att jag dessutom behövde komplettera garderoben. Två månader med, för min del, ganska mycket utgifter och ändå har sparandet löpt på enligt plan. Det visar att det finns bra marginaler i mitt sparande och att jag faktiskt skulle kunna höja utan större problem. Att det går åt mer pengar på semestern är ju inget konstigt eller ovanligt.

Även huset fortsätter att sluka en del pengar, men vi har tack och lov tagit höjd för detta från början så det har inte påverkat sparandet, bara vår buffert (jag gör en skillnad där och räknar inte in husbufferten i mitt sparande).

Min ”krasch” orkesmässigt kostar också en del, men någonstans ser jag det som en investering i mig själv. Att hitta sätt att kontrollera och sänka mina stressnivåer och mitt blodtryck kan på sikt innebära att jag kan sluta med medicin – och det är en utmärkt prepp. Just idag kostar jag dock på mig yrkesmässig hjälp i form av 90 min avslappningsmassage och jag tänker njuta av varje minut!

När kroppen plötsligt säger STOPP

Den här sommaren har jag upplevt något otäckt. Mitt under semestern så råkade ett av mina barn ut för en olycka när vi var bortrest några dagar för att hitta på något roligt (som inte blev så kul). Stressen jag upplevde innan jag fick reda på om det gått bra var bland det värsta jag upplevt, men kan ändå såhär i efterhand reflektera över att jag inte fick panik eller spårade ur så länge jag behövde vara med och hjälpa till. Jag ”fungerade” som jag skulle i tre dagar, dvs till vi hade kommit hem. Fjärde dagen, när vi hade kommit hem och jag tyckte att alla ändå mådde efter omständigheterna bra, så tyckte jag att det var dags att ge sig ut på ett konditionspass. Vi hade ju inte hunnit med att träna så mycket. VILKET MISSTAG! Att ge sig ut på ett konditionspass med en helt uppstressad kropp var inte en bra ide. Jag kom hem helt slutkörd efter ett konditionspass som gick i slowmotion och kraschade totalt. Gissar att alla som träffat den ökända väggen vet exakt vad jag menar. Kroppen stängde i princip av och det fanns ingen ork till någonting – en väldigt läskig upplevelse. Att behöva sova större delen av dygnets 24 timmar, inte orka göra eller engagera sig i någonting. Känslan av att det är bromsolja i hela kroppen eftersom allt går i slowmotion samtidigt som hjärnan går på högvarv och pulsen likaså. Kroppen var superstressad och blodtrycket var skyhögt (200/110 i snitt). Eftersom jag är som jag är så började jag naturligtvis ta reda på vad som man kunde göra för att sänka blodtrycket, vad man kan äta och vad man kan göra. Kanske inte en helt sund reaktion eftersom det säkert innebar ännu mera stress. Blåbär och mörk choklad skulle tydligen vara blodtryckssänkande och meditation, yoga, skogspromenader likaså. Läkaren totalförbjöd all högintensiv träning tills värdena var tillbaka på normala nivåer. Inte blev det bättre av att jag dessutom fick reda på att väldigt högt blodtryck under längre tid leder till ökad risk för stroke. Efter att i ca två veckor inte orkat göra i princip någonting alls så vände det, tack och lov. Blodtrycksmedicin och lugn och ro hade gjort sitt, men upplevelsen får mig ändå att tänka till – rejält. Jag har även i normala fall lite högt blodtryck så framöver (dvs resten av livet) ska jag verkligen ta det på allvar och göra vad jag kan för att få det till lägre nivåer. En sådan händelse som jag råkade ut för är svår att undvika, men jag ska i alla fall skaffa mig kunskap och ”verktyg” för att kunna hantera det om det händer fler gånger.

Nu mår jag mycket bättre och har börjat jobba. Tankar kring att kunna koppla av mer gör att jag funderar mycket på vad jag vill göra framöver avseende jobb. Att byta jobb blev plötsligt inte lika enkelt, jag måste även lägga in perspektivet om det innebär stresspåslag. Till att börja med måste jag lära mig att varva ned och kanske säga nej lite oftare.

Preppingperspektivet: Ensam är definitivt inte stark. Jag fick mycket hjälp av framförallt maken att ta mig igenom detta.  Det är också viktigt att ta sina brister på allvar, jag tog inte mitt höga blodtryck på riktigt allvar och det var nog främsta orsaken till att jag hamnade i denna extrema situation.  Det är också viktigt att kunna vara sjuk och då ha personer runt omkring sig som hjälper en igenom det, alla blir sjuka ibland. Jag tyckte även att det var en positiv upplevelse att jag ”höll ihop” och fungerade så länge det var viktigt, min krasch kom först när jag var hemma och slappnade av.

All respekt till er därute som upplevt eller upplever utmattningssyndrom. Jag inser att jag bara var med om en lightvariant. Jag gick inte in i väggen, men har förstått att symptomen för utmattning är likartade men värre och mer långvariga.

Pensionstankar

Ibland går jag in på Pensionsmyndigheten och tittar på min pensionsprognos. Det är inte vidare inspirerande läsning och det motiverar mig definitivt inte till att jobba mera. De första fem åren när man gått i pension är vad som påverkas mest beroende på vad man har tjänat, efter fem år är nivån väldigt låg oavsett hur jag gör. Om jag fortsätter jobba med samma lön fram till 65 års ålder så ligger pensionen när jag blir 70 år på strax över 16 ooo kr/månad, dvs inte ens 50% av det jag tjänar idag. På den summan ska det sedan betalas skatt. Om jag väljer att jobba mindre eller väljer att byta jobb till ett med väsentligt lägre lön (20 – 25 000 kr/mån) så sjunker det till ca 14 000 kr/månad. Inte särskilt stor skillnad i framtiden, men skulle kunna vara en stor skillnad nu om jag tex valde att endast jobba deltid nu och fram till 65 år. Att byta jobb till något som ligger närmare hemmet och som inte innebär heltid blir allt mer lockande. Att jobba fram tills jag är 70 år finns inte ens med som ett alternativ i min värld.

När jag planerar inför framtiden (pensionen) räknar jag mig alltid som ensamstående, för att vara på den säkra sidan. Att ha två inkomster kommer då att vara en bonus. Skulle jag klara mig på ca 10 000 kr/månad efter skatt? Jo, med en del förändringar i de rörliga kostnaderna så skulle jag definitivt göra det redan idag. Förutsättningarna kommer att bli ännu bättre när lånen är avbetalade och huset färdigrustat. Det känns som en enorm trygghet att veta detta och jag jobbar hela tiden mot att sänka mina fasta kostnader. Solpaneler är något som skulle kunna sänka kostnaderna ytterligare, men det står inte så högt på priolistan just nu. Min tanke är också att det kommer att komma framförallt bättre men även kanske billigare lösningar framöver, så jag har inte bråttom. Mitt långsiktiga mål med 20% sparandet är också att jag på sikt ska försöka spara så mycket att det jag har kvar och ”lever på” ska motsvara min minimala pensionsnivå, klarar jag det så kommer jag att vara väldigt nöjd. Få se om jag kommer att klara det så småningom.

Inte riktigt den sommar jag trodde att det skulle bli

Jag har verkligen kommit in i semesterlunken, trots att jag inte har gått på semester ännu. Det varma sommarvädret försvann för ett tag sedan och jag inser hur snabbt jag accepterade att förra årets värme skulle bli det nya normala, vilket jag på många sätt är glad att det inte blivit. Vi har fått en hel del regn och sommartemperaturen ligger runt 12 – 20 grader om dagarna. Känns inte riktigt som sommar. Jag tycker till och med att växtligheten har stannat upp lite, trots att det kommit bra med regn. Ser mer och mer saker jag ska ändra i mina odlingar till nästa år, hur jag vattnar, vad jag planterar, vart jag planterar saker, mm. Första året med huset bjuder fortfarande på en del överraskningar, en del ganska kostsamma. Så är det att ha hus så det är bara att acceptera och se till att allt blir ordentligt gjort för framtiden, för nu har vi både ork och ekonomi att ordna till det mesta. Planen är ju att när vi blir äldre så ska vi bo så billigt och underhållsfritt som möjligt.

Hoppas att ni alla njuter av sommaren oavsett temperatur och nederbörd! Bara att vara ledig och styra över sin tid själv i några veckor är ju helt underbart.

20% – juni

Som vanligt så rullar det på med sparandet, men utöver mina 20% så amorterar vi också. Egentligen så ska väl det också räknas som sparande. Hursomhelst så är jag just nu nöjd med min nivå av sparande.

Ekonomiskt så preppar jag för att jag ska kunna klara mig på en minimal inkomst, framförallt när jag gått i pension. Av den anledningen har vi tex bytt vårt dyra boende i lägenhet mot ett billigare i hus (som kostade mindre än hälften av vad vi fick för lägenheten). Vi har ett huslån på mindre än 50% av det vi köpte huset för och planen är att betala bort det så fort det är möjligt utan att vara extrema – det innebär med dagens låga räntor att vi utan problem kan amortera 3 000 kr i månaden. Ingen av oss är högavlönade utan tjänar nog som vilken medelsvensson som helst, varken dåligt eller jättebra. Boendekostnaderna är de kostnader som man oftast upplever som svårast att påverka, samtidigt som man oftast faktiskt kan anpassa sitt boende efter sin ekonomi även om det ibland innebär att man måste flytta ifrån storstaden med de högre boendepriserna. Om man har möjlighet att köpa sin bostad så har man oftast också bäst förutsättningar att på sikt kunna få låga boendekostnader. Hyr man sin bostad så är man utlämnad till fastighetsägaren och de hyror som sätts där, då kan man endast påverka genom att välja en billigare/mindre lägenhet. Att hyra sin bostad där man har tänkt att bo länge anser jag därför inte vara bra prepp, samtidigt som jag inser att alla inte har möjlighet att köpa. En ventil för de som hyr blir då bostadsbidrag, vilket jag tror att man inte kan få när man äger eftersom bostaden då har ett värde som gör att man inte kvalificerar sig för bidrag(?). I det här sammanhanget så är ett jobb viktigt eftersom det är arbetsinkomsten som till en början ger förutsättningen för att kunna skaffa sig det billiga boendet, om man nu inte har en stor summa pengar att tillgå av andra orsaker.

Kostnader för mat och nöjen är lättare att påverka. Nöjen kan man avstå eller välja sådana som inte kostar något och mat kan man klara sig på ganska låg kostnad om man verkligen går in för det (undantag för vissa som måste köpa specialkost). Här tror jag också att det ofta är en mognadsfråga. Jag hade inte klarat av att sänka mina utgifter på detta sätt (om jag inte hade varit absolut tvungen) när jag var yngre. Hade jag pengar så gick de alltid åt.

Det jag vill komma till är att mitt mål är att jag ska ha en boendekostnad som endast består av driftkostnader där jag även har gjort det jag kan för att hålla även dessa låga och sedan även hålla matkostnaderna på en låg nivå. Min målsättning är att jag med sämsta tänkbara ekonomi ändå kan bo kvar, även om jag skulle bli själv med bara en inkomst.

Kaosodling

Detta är ju mitt första odlingsår ”på riktigt” och jag inser verkligen att det inte är något man kan från början, trots att man läst på ordentligt i förväg. Mer och mer börjar delar av trädgården kännas som kaos och jag behöver verkligen styra upp till nästa år (då jag säkert kommer att göra andra misstag). Jag hade i och för sig inte några stora förhoppningar på denna säsong utan det skulle bli en prova på period, och det har det verkligen blivit. Jag försöker förenkla bevattningen med lite olika lösningar med droppslang eftersom jag inser att det inte kommer att fungera i längden att jag ska stå och vattna med slang mer eller mindre varje morgon eller kväll när det är varmt och torrt ute. Jag hoppas att mina lösningar som jag provar kommer att fungera bra, får skriva om dem en annan gång. Jag upptäcker även mer och mer grönsaker som jag skulle ha sått men som helt enkelt glömts bort, och dessa måste ju även få plats någonstans. Mina byggda odlingsbäddar fungerar mycket bättre än pallkragar för pallkragarna torkar ut blixtsnabbt när solen steker på. Jag tycker även att mina byggda bäddar är mycket snyggare så det är ju ingen uppoffring att slopa pallkragarna. Pallkragarna får bli stomme till ny kompost eller nåt. För att övertyga maken om att det ska bli fler odlingsbäddar till nästa år så gäller det att sköta om det jag har ordentligt, han är fortfarande övertygad att det kommer att resultera i stora ogräsodlingar. Planen är att jag sent i höst ska bygga två till odlingsbäddar som jag ska hinna grunda med en massa kompostskräp så att jag bara kan fylla på med lite jord nästa vår och plantera. Jag försöker planera så att det ska se lite snyggt och ordnat ut så att övertalningen går lite smidigare. Tanken är att allt (eller det mesta) ska vara i ett hörn av trädgården och på sikt ska det ramas in av lite högre bäddar med bla hallonbuskar i. Då kan jag även lägga ut något mellan bäddarna som innebär att det inte blir någon gräsklippning där. Min planering innebär även att vi ska byta ut häck mot staket runt tomten, så att det blir lite mer lättskött och mer plats. Viktigt i planeringen blir att landa i vilka grönsaker/rotsaker som växer bra och som vi verkligen äter och det kommer kanske att ta några år. Jag vill ju gärna ha in ett växthus någonstans också men där märker jag att jag ändrar mig hela tiden om var det ska stå, är nog bra att det kommer att ta tid innan jag kan köpa ett sådant så att jag hinner landa i en bra placering.

Såhär ser min planering ut just nu. Hinner säkert justeras och ändras en hel del innan allt är på plats, men ändå en start.

Skärmklipp