Preppshoppinglista inför flytten

När det blir dags för flytt så kommer mina förutsättningar att kunna lagra/förvara prepps att förbättras drastiskt. Detta innebär att det är en del som måste/kan köpas in. Det mest akuta att handla är vattendunkar, eftersom min vattenprepp har varit under all kritik tidigare. Jag får passa på någon dag när maken jobbar så att han inte hittar allt som jag tänkt att komplettera med.

·        5 st 10 liters vattendunkar får det bli till att börja med. Det är ändå inte mycket eftersom vi är 5 st i hushållet. Nu är detta bara tänkt att räcka till att dricka och laga mat. Utöver vattnet så finns det alltid ganska mycket läsk hemma, eftersom vi är en läskdrickande familj. Kommer med största sannolikhet att minst dubbla upp detta relativt snabbt.

·        Antalet paket av alla de torrvaror som vi äter regelbundet (pasta, ris, bönpasta, pulvermos, pulversås, …) kommer att utökas till ca 10 oöppnade paket av det mesta.

·        Konserver är vi dåliga på i min familj, men de som vi regelbundet äter kommer att fyllas på rejält. Här är det främst olika majs, tonfisk och tomatsås.

·        Toalettpapper och hushållspapper kommer jag att bunkra upp med en hel del nu när vi kommer att få plats. Övriga hygienartiklar kommer nog också att fyllas på rejält utifrån vad som finns på extrapris.

·        En annan viktig kategori är förvaring. Här måste jag avvakta tills vi faktiskt har flyttat in och ser vad de gamla ägarna lämnar kvar och vad vi behöver kompletteringsköpa. Bra förvaring är viktigt om det ska bli hanterbart. Vi har en hel del rejäla förvaringshyllor och jag hoppas att de gamla ägarna åtminstone lämnar hyllorna i matkällaren eftersom de såg bra ut, men vi kommer säkert att behöva fler. Det spelar ju ingen roll att man har en massa bra grejor om man inte kan hitta dem (ungefär som jag har det just nu).

Nu börjar semesterkänslan smyga sig på och troligtvis kommer lugnet att infinna sig även här på bloggen men färre inlägg. Jag kommer att fokusera på att njuta av sommaren och längta till flytten.

 

Annonser
Preppshoppinglista inför flytten

Resten av familjen då?

Ett problem som uppstår när man är ensam i familjen att preppa (och dessutom inte gör det öppet) är att man även måste tänka åt och planera för resten av familjen. Hur kan man lösa detta?

Jag har försökt att få mina barn intresserade av friluftsliv (mycket bra kunskap där) – det har gått sådär… Maken är inte heller så överförtjust i friluftsliv, så det är mest jag som drar i trådarna där. Jag får dem att följa med ibland och då har det fått effekten att de i alla fall har hyfsade grejor som kan användas (kängor, ryggsäckar, byxor). Men på det stora hela så har familjen en hel del luckor när det gäller bra, praktiska och rejäla kläder. Alla har heller inte samma storlekar så det går inte att bara låna av varandra hursomhelst. Även sådant som inte är beroende av storlek har vi inte hur mycket som helst av. Vi har tex 4 vandringsryggsäckar och 4 st sovsäckar, men är (just nu) 5 personer. Hur långt ska jag planera för ena barnets sambo som bor hemma hos oss just nu, det är också en fråga som jag kämpar med (tillhör ju också familjen). Det är även svårt att långsiktigt anpassa sig till en föränderlig boendesituation, barnen ska ju inte bo hemma hur länge som helst, kanske inte ens kommer att bo i närheten. Hur ska jag styra upp på ett bra och diskret sätt så att det har vad de behöver hemma när de flyttar till eget boende (igen).

Gällande mindset försöker jag få hela familjen att ibland tänka till och tänka i rätt banor och framförallt barnen överraskar ibland med att resonera riktigt klokt kring olika situationer. Där finns det hopp, även om de inte är preppers. Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” fyllde verkligen sin funktion här, speciellt för ena barnet som t.o.m. hade läst igenom den innan den kom i brevlådan. Några frågor dök upp som vi diskuterade kring och vi landade i att det var ganska självklara saker (jag kanske har små blivande preppers i familjen ändå). Hela familjen kan ju faktiskt klara av att laga mat på ett sprit/gasolkök, även om de övar väldigt sällan, och de har en rejäl dos med sunt förnuft med sig i ”bagaget”.

Huvudplanen kommer alltid att vara att vi ska stanna hemma (bugga in) så långt det är möjligt, men det kan hända saker som gör att det är farligt att stanna kvar (stor brand, utsläpp, annat). Jag försöker att lösa en del genom julklappar och födelsedagspresenter, men de vill ju oftast ha andra saker. Gällande lösning kring matlagning så har jag planer på att göra ett utekök med både grill och gasolbrännare, där jag tänkt att det ska gå att använda en Muurikka eller liknande på gasollösningen. Ett bra komplement till grillen, som även kan tas in på den inglasade altanen om det skulle behövas vintertid, en lösning som jag dessutom hoppas att hela familjen lär sig att använda.

Muurikka_gasol__100_L_3310

När det kommer till kritan och något verkligen händer så kanske det är något som jag helt enkelt inte preppat för överhuvudtaget, jag har tex inga gasmasker hemma. Där får jag bara acceptera att jag inte kan preppa för alla situationer.

Om vi kan stanna hemma och bugga in så är det främst vatten, mat och vedlager som styr över hur länge vi klarar oss. Allt detta kan jag faktiskt påverka och dessutom styra över om även jag är hemma. Här kommer jag också att mer strukturerat bygga upp ett mer långsiktigt lager när vi har flyttat och det finns plats.

Om vi måste ge oss iväg, bugga ut, så finns det nästan oändligt många alternativ till hur detta kan gå till. Det som kanske är mest troligt är att det händer något som gör att vi måste evakueras under hyfsat ordnade former till ett tillfälligt boende – då behövs det främst ”bara” packas en väska med kläder och förnödenheter. Ett alternativ som jag tror är ett av de minst troliga är att vi behöver dra ut till skogs med hela vandringsutrustningen. Att vi ska kunna bära med oss allt som behövs för att överleva i skogen en längre tid är inte särskilt sannolikt och egentligen inte ett alternativ. Men varför har jag då all denna utrustning? Jo, den är ju användbar i så många andra situationer, tex om vi ger oss av i bil. Även om vi hamnar i en idrottshall i ett tillfälligt boende så är det inte helt fel att kunna laga sin egen mat på sitt spritkök, eller om vi måste åka långt med bilen så kan vi laga mat längs vägen. Att bugga ut kan innebära så mycket olika saker, men en bra friluftsutrustning kan vara användbar på många sätt. Bekväma skor och kläder känns också som ett bra alternativ i alla situationer, man vet aldrig när man blir tvungen att gå långt i konstigt väder. Ryggsäck är även det praktiskt, främst för att man har händerna fria och i en stor vandringsryggsäck så får det plats mycket packning som kan bäras på ett bra sätt. Friluftsutrustningen täcker helt enkelt in så många olika scenarion att den i princip alltid kommer att komma till användning.

Jag har säkert missat att planera för vissa saker och kan säkert även göra saker annorlunda och på ett bättre sätt, men just nu ser det ut som det gör och all planering är bättre än ingen planering.

 

Resten av familjen då?

När krisen eller kriget kommer

Nu bör alla ha fått broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” hem i brevlådan, om inte så går den att ladda ned från MSBs hemsida. För en prepper så känns den kanske lite torftig och tunn, men vi är nog inte den främsta målgruppen. Själv tycker jag att den kommer att vara en liten trygghet för resten av familjen, som inte har samma mindset som mig. Just nu är den undanlagd på ett bra ställe för att inte komma bort i flytten, men när vi flyttat kommer den att förvaras på ett lättillgängligt och känt ställe så att familjen enkelt kan titta i den och ”rådfråga” den om något skulle hända. Jag är ju inte hemma jämt så det är en trygghet, främst gällande barnen. Viktigt och bra att man även trycker på de ”vanliga” kriser som kan förekomma och faktiskt drabbar alla lite då och då, som tex strömavbrott.

Tänkte att jag skulle kommentera vissa av sidorna i broschyren.

1

Om din vardag vänds upp och ned? Väldigt bra och tydligt utgångsläge för att starta en diskussion. Här tas ganska simpla och konkreta händelser upp. Allt behöver inte hända, men även var och en så kan de bli ganska allvarliga. Denna sida hoppas jag väcker lite tankar och nyfikenhet hos många. Jag tänker ta alla tillfällen att ta upp tråden och diskutera kring detta när tillfällen dyker upp, både hemma, på jobbet och andra sammanhang.

2

Din krisberedskap. Bra att man tar upp att samhällets (ev) insatser kommer att gå till dem som behöver det mest, men jag hade velat att man här specificerat vilka det är. Det är verkligen inte den som skriker mest eller högst, utan det är gamla, sjuka och barn det handlar om. Vi andra får räkna med att klara oss själva och det ska man vara förberedd för. Friska människor ska inte belasta och ta hjälp från de som behöver den mer!

3

Vaksam mot falsk information. En självklarhet som ofta inte är så lätt. Beroende på kris så kan information vara tillgänglig på olika sätt. Internet kanske fungerar och det trillar in massor av osorterad information i mobilen. Man vill gärna lita på den information som passar ens tycke bäst. KÄLLKRITIK!! Vet man inte vad man kan lita på så kanske det är bäst att inte lita på någon information alls. Information från betrodda källor bör vara tillförlitlig, MSB tex.

4

Terrorattentat. Om man befinner sig mitt i ett attentat så gäller nog bara ”spring för livet” om det är en bomb/explosion eller liknande. Följ instruktionerna från polis/militär/räddningstjänst eller annan auktoritet. Om man inte befinner sig mitt i – ta dig därifrån. Stör inte de som jobbar med frågor eller annat!

5

Hemberedskap. Ta inte detta som en checklista som ska följas till punkt och pricka! Det är förslag som räknas upp. Vatten borde stå först eftersom det är viktigast, 3 liter per person och dygn är dessutom väldigt lågt räknat för oss som är vana att kunna slösa på vatten. 3 liter räcker ENDAST till att dricka och laga mat. Själv planerar jag för 5 lit per person och dygn och då har jag fortfarande bara tänkt att det ska användas till att dricka och laga mat i. All hygien och annat måste lösas på annat sätt. För handhygien tex så behövs våtservetter eller annan lösning, slösa inte dricksvatten. Vatten kan lagras länge om det förvaras mörkt och svalt, ett halvår är inga problem. Rotera (byt ut) vattnet vid midsommar och jul så är det lättare att komma ihåg. Gällande mat så är det bästa att ha mycket hemma av det man äter i vanliga fall och som går att lagra lite längre tid. Det går att hålla värmen med enbart kläder och sovsäck i en utkyld lägenhet eller hus, men det är så mycket trevligare med en braskamin eller liknande. Tänk efter hur det ska lösas och ifall det är något som behöver införskaffas för att kunna lösa det. Gällande kommunikation tycker jag listan är bra. Powerbanks till mobiler tycker jag verkar bli allt vanligare, se till att den/de alltid är laddade.

Det viktigaste som broschyren bidrar till är nog ändå att den förhoppningsvis får fler att börja tänka till lite mer. Krisberedskap är inte svårt. All förberedelse (minsta lilla) är bättre än ingen förberedelse.

När krisen eller kriget kommer

Tankar kring 3 dygn som blev 7 dygn

Nu har rådet till alla hushåll kring hur länge man ska räkna med att behöva klara sig själv höjts från 3 dygn till 7 dygn. Vad betyder det då? Jag tror att många lite naivt har trott att 3 dygn kan man överleva med lite pannben trots att man inte har förberett sig (om man nu överhuvudtaget har tänkt). 7 dygn kan man inte resonera bort på samma sätt och det är positivt att budskapet är tydligt kring att man inte kan förvänta sig någon hjälp överhuvudtaget de första 7 dygnen. Förhoppningsvis får detta folk att fundera lite extra. Att förbereda sig för 7 dygn kräver lite mer och är man förberedd för 7 dygn så har man oftast förberett sig även för en längre tid. Man inser förhoppningsvis att man måste ha vatten/vätska, man måste värma vatten och mat på något sätt så därför måste man skaffa ett trangiakök eller liknande, man måste hålla sig varm på något sätt vilket kan innebära olika saker (varma kläder, sovsäck, fotogenvärmare, kakelugn, mm), osv. Det jag vill komma till är att om man har tänkt igenom dessa 7 dygn, även om man har gjort det väldigt översiktligt och dåligt, så borde man ha landat i de flesta frågeställningar för de flesta situationer. Förhoppningsvis så har man diskuterat det med någon/några vänner och därmed fått lite mer input. Om man nu har tänkt och agerat åtminstone litegrann så har det säkert höjt förutsättningarna enormt för de flesta. Om man är hyfsat förberedd för 7 dygn så klarar man nog i regel en längre tid. Sedan ska man ju inte glömma det faktum att om man börjar fundera i dessa banor så rullar det ofta på med mer kunskap, mer eftertanke och mer förberedelse.

Hoppas nu bara att man följer upp detta med regelbundna informationskampanjer, utbildningar och annat som håller budskapet levande. Kanske kan man införa obligatoriska ”temadagar” med information och diskussion på åtminstone alla statliga och kommunala arbetsplatser. Jag har redan märkt av en förändring genom att allt fler runt omkring mig börjar diskutera krisberedskap i olika former. Samtalsämnet dyker upp i olika sammanhang och det är positivt. De flesta föredrar att kalla det krisberedskap och inte prepping, och det spelar ju egentligen ingen roll – huvudsaken är att folk i allmänhet börjar tänka till lite mer. Ju fler vi är som är lite förberedda desto bättre och färre som blir en belastning om/när något händer.

 

Tankar kring 3 dygn som blev 7 dygn

Vattenbrist

vattenVattenbrist råder i princip i hela Sverige. Vi som är så bortskämda med att det finns vatten tillgängligt jämt. Trots att jag rent intellektuellt förstår begreppet vattenbrist så har jag ändå svårt att ta till mig vad det skulle innebära att vattnet tar slut. Att det inte kommer något ur kranen när jag vrider på. I ett modernt och bortskämt Sverige – hur skulle det fungera? Vi skulle ju antagligen skriva arga debattinlägg om att politiker/myndigheter/mm skulle ta sitt ansvar och fixa fram vatten vilket inte skulle lösa ett enda dugg. När det inte finns så finns det ju inte. Som jag förstått det (har inte satt mig in i detta jättemycket) så kommer det att vara såhär mer eller mindre konstant framöver. Då måste det till lite mer åtgärder än att bara säga åt allmänheten att duscha snabbare. Fungerar säkert lika bra som att säga åt folket att de ska ha beredskap för 72 timmar hemma…. Tex så har vi idag ett system där vi spolar toaletterna med rent dricksvatten, det är ju helt vansinnigt. På många ställen sätter kommuner dessutom stopp för folk som vill installera andra (miljövänligare) system med tex mulltoalett och liknande. Ska man komma fram till en lösning på ett sådant stort problem så måste man verkligen tänka helhet, man kan inte spara i ena hörnet och slösa i det andra.

Men tillbaka till mitt problem med insikt. Kan ni föreställa er ett Sverige där det i perioder inte kommer vatten ur kranen, ens i storstäderna (eller kanske särskilt i storstäderna)? Trots att detta är ett scenario som jag delvis förbereder mig för så har jag svårt att föreställa mig det, särskilt i en situation där allt annat rullar på som normalt, vid en större kris accepterar jag nog lättare att inget fungerar. Jag försöker föreställa mig att övertala mina bortskämda ungdomar att tvätta sig med tvättlappar istället för att duscha/bada, hämta in regnvatten för att kunna spola i toaletten, inte dricka så mycket vatten de vill ha, osv. Å andra sidan kanske det skulle vara en nyttig erfarenhet för många, att inse att allt kanske inte alltid fortsätter att vara som det brukar.

 

 

Vattenbrist

Bra att samla på sig inför SHTF

En liten ”önskelista” på vad jag anser är viktig prepp och som jag skulle vilja att mitt preppförråd var fullt med.

Kunskap om odling. Inte bara i teorin, utan testa praktiskt. Att ha en stor trädgård där allt redan ”är på gång” ifall något händer är en bra matreserv. Själv lockas jag av permakulturtänket med en trädgård i symbios där allt har en funktion och nytta i ett större sammanhang. En trädgård planterad utifrån permakultur kräver inte lika mycket skötsel, vilket är en fördel så att man kan lägga tid på andra saker. Att ha en trädgård med fullvuxna fruktträd och bärbuskar, där växthuset redan finns på plats och är fullt av godsaker, där ev djur som ingår i permakulturträdgården redan bor och trivs – det gör livet lite enklare. Framförallt så innebär det att man redan har skaffat sig mycket av den kunskap som krävs och har större förutsättningar för att utöka sin odling på ett lyckat sätt. Här kan man anpassa efter de möjligheter och den storlek man har, förutsatt att man åtminstone har en trädgård. Viktigt också att lära sig att ta reda på allt man odlar på ett bra och hållbart sätt. Att odla vete utan att kunna göra vetemjöl ger inga frukostfrallor.

Kunskap om att bygga. Klarar man av att bygga vedbod, förrådsbyggnader, lada, möbler, hus, staket, vindskydd, uteplats, osv – då har man lite bättre förutsättningar att klara sig i ett längre perspektiv. Är man van att hantera hammare, spik, skruvmejsel och andra verktyg så klarar man oftast av att laga saker, förbättra, bygga nytt. Var inte rädda för att prova snickra lite hemma, även om man gör fel så lär man sig något. En inspirerande person som vågar prova ett och annat finner ni här. Byggde ni kojor i skogen när ni var små? Grattis! Lär era barn/barnbarn att bygga bra kojor också. All träning är bra träning.

Jägarexamen är en bra investering. Framförallt kan det vara en viktig källa till mat när det inte fungerar som normalt. Ingen ytterligare motivering känns nödvändig här.

Kunskap om djurhållning. Alla har inte förutsättningar för att kunna prova rent praktiskt, men all kunskap är bra. Biodling, kaniner och höns är sådant som inte kräver stora ytor och kan hållas i en större trädgård. Om man bara har möjlighet att lära sig i teorin så är det bättre än ingen kunskap alls.

Matlagningskunskaper. Att kunna laga mat från grunden är inte självklart för alla. Att kunna baka bröd på ett enkelt sätt ifall inte ugnen fungerar är det inte heller alla som kan. Vanlig, enkel mat som inte kräver några konstigheter. Många av oss är lite för vana att köpa halvfabrikat, det är oftast ett enkelt och tidsbesparande alternativ. Praktisk köksutrustning som inte kräver el finns oftast inte i vanliga hushåll. Vi är bortskämda med elvispar, matberedare, bakmaskiner, skärmaskiner, osv. En gammal hederlig handvevad köttkvarn är nästan svårt att få tag i idag tex. Mina föräldrar hade en handvevad skärmaskin innan de bytte till en eldriven som jag djupt ångrar att jag inte tog tillvara och sparade.

Böcker. Utan tillgång till el så kommer vi inte att kunna googla och titta på instruktionsfilmer på Youtube hur man gör saker. Böcker är en stabil tillgång till kunskap. Även bra för psyket med lite underhållning. Böcker är en bra backup till den praktiska kunskapen, men framförallt en bra källa till den kunskap som man inte har haft möjlighet att kunna lära sig i praktiken. Böcker hjälper till att komplettera den kunskap man har, att föra kunskap vidare, att stämma av om man kommer ihåg rätt och mycket mer.

Sjukvårdskunskaper. Hur står det till med sjukvårdskunskaperna? Kan ni HLR? Har ni som inte arbetar inom vården gått någon sjukvårdsutbildning? Oftast inte. Här finns det en lång skala, från enklaste sårvård till att kunna utföra kirurgiska ingrepp. All kunskap är bättre än inget och ju mer desto bättre. Alla behöver heller inte kunna allt, man kan fördela. Basic kunskap bör dock alla ha. Kunskap om vad man kan hitta i naturen som har medicinska egenskaper är praktiskt att ha.

Redskap. Enkla, praktiska och hållbara redskap som fungerar under alla förhållanden är bra att samla på sig. Verktyg, spadar, sågar, yxor, hinkar osv. Det gäller bara att ha plats för allt.

Nu behöver ju inte SHTF hända för att allt detta ska bli användbart. Vill man växla ned i livstempot och leva lite enklare/billigare så är det också bra tips. Man kan ju även bli tvingad att leva enklare/billigare pga arbetslöshet, sjukdom eller annat som kan innebära en personlig kris. Utöver att det kan vara en dyr investering att köpa hus och mark så möjliggör detta ett liv med lägre kostnader. Beroende på var man kan tänka sig att bo så finns det på vissa ställen riktigt billiga och bra alternativ. Jägarexamen inser jag också kan vara en dyr investering för många, men det är också en investering och det är i det perspektivet som det ska ses. Sedan kanske det är många som inte vill jaga, och det är väl helt ok om man har andra alternativ. Alla har inte råd med alla investeringar som man vill göra så det gäller att prioritera utifrån sina egna förutsättningar.

KONSERVER DÅ??? Jo, visst är det bra att ha ett visst beredskapslager med mat, men någon gång så kommer det att ta slut och det kommer inte att föröka sig i skafferiet. Då behöver man en mer permanent lösning. Ett lager av mat och andra förnödenheter är bra att ha för att få en lättare övergång eller om det bara är en kortare kris, men det är bara en övergångslösning.

Bra att samla på sig inför SHTF

72 h – hur svårt ska det vara?

Ett väldigt tjat om att alla ska klara sig i 72 h utan hjälp vid en ev kris (strömavbrott, naturkatastrof, etc), men vad innebär det egentligen? Hur svårt ska det vara? Vad behöver man och vad kan man använda som redan finns hemma? Om vi nu utgår från att man stannar kvar hemma.

Mat: Om vi nu skulle förutsätta att det endast kommer att röra sig om 72 h och sedan skulle allt lösa sig (som om det skulle hända) så är det inte så svårt. Man överlever på det mesta i matväg i tre dygn. Man måste nog leva väldigt ”just in time” för att inte ha något alls att överleva på i tre dygn. Man kan äta pasta i tre dagar, eller korv med bröd i tre dagar, eller fikabröd i tre dagar, eller…….. Ja, ni förstår. Jag påstår inte att man kommer att må så bra, men man överlever.

Vatten: Här kommer vi till ett problem. De flesta antar att vatten kommer i ett oändligt flöde ur kranen – alltid. De flesta har heller ingen som helst uppfattning om hur mycket vatten man gör av med per dygn. Statistiken säger mellan 180 – 200 liter per person och dygn, men om vi skippar dusch, bad och disk i tre dygn så kommer vi ned på en mer hanterbar siffra. För att dricka och laga mat så behöver vi runt 2 liter per dygn och person och då är det inte generöst räknat. 2 liter är en jämn och bra siffra och lätt att räkna på. För att vara förberedd så måste man därför lagra vatten för hela familjen i tre dygn, alltså 2 liter x antal personer x 3 = ?, eller så kan man avrunda uppåt och beräkna en 10 litersdunk per person. Bara att inhandla vattendunkar, fylla upp och stuva undan mörkt och svalt. Byt ut vattnet vid jul och midsommar. En bra start är att börja förvara lite vatten i kylskåpet samt att fylla upp lite PET flaskor och frysa in i frysen (hjälper till att hålla kylan). Om man bara är en person så räcker det ganska långt. Vad har ni hemma som är drickbart? Ska det drickas så är det vätska som vätska (inte alkohol).

Tillagning: Här delas vi upp i de som har ett friluftsintresse och de som inte har det. Friluftsintresserad = har redan ett spritkök, gaskök eller liknande. Ej friluftsintresserad = har ev inga tillagningsmöjligheter. Enklaste rådet – köp ett spritkök och lär dig använda det. Lagra några liter spritbränsle. Tänk på att aldrig använda friluftskök under köksfläkten, fettet i den kan börja brinna. Sommartid kan man även använda grillen (utomhus naturligtvis). Laga mat som kräver så lite vatten som möjligt och som går snabbt att laga (mindre bränsle går åt).

Värme: Här måste man utgå från hur man bor och vilka förutsättningar det ger. I allra värsta fall så är det kläder och mer kläder som gäller. En lägenhet eller ett hus helt utan uppvärmning mitt i smällkalla vintern kan fort bli väldigt kall – å andra sidan finns det folk som tältar vintertid så visst går det att hålla värmen. Har man braskamin, kakelugn, vedspis eller liknande så kan man ju ha det ganska mysigt och varmt. En fotogenvärmare kan värma upp ett rum om man stänger in sig och vädrar någon gång ibland. Fundera och tänk efter – det kommer man långt med. Ett litet rum är lättare att hålla varmt än en hel lägenhet/hus. Stearinljus/värmeljus är mysigt och ger lite värme men var försiktig så att det inte börjar brinna.

Toalettbesök: DET GÅR INTE ATT SPOLA! Hur gör man? Man blir väl aldrig så nödig som då man inte får. Kissa i toaletten eller i hink som töms utomhus. När det är dags att bajsa så trär man en plastpåse över toaletten och gör det man ska i den. Knyt sedan ihop och lägg i en sopsäck (en rejäl, man vill inte att den ska gå sönder). Förvara där det är lämpligt, tex ute på en balkong.

Hygien: Vatten är en bristvara så använd mycket sparsamt. Våtservetter är en bra idé. Köp hem några förpackningar, tänk på att det är särskilda våtservetter för intimhygien. Var noga med hygienen så långt det går, speciellt efter toalettbesök – det är inte läge att bli (mag)sjuk.

Information: Lyssna på radion – gör någon det nu för tiden? Har man ens en radio som fungerar vid elavbrott? Investera i liten billig, batteridriven radio och se till att det finns extra batterier hemma. Mobilen kommer troligtvis inte att fungera speciellt länge. Det är troligtvis via radion som all information kommer att ges.

Övrigt: Ficklampa med batterier och extra batterier. Se till att alltid ha nödvändig medicin hemma. Kontanter – kort kommer inte att fungera men om man har tur så kan man ändå använda kontanter (men räkna med att alla affärer har stängt). Engångstallrikar, -bestick, -glas så slipper man diskproblem. Fundera, tänk, läs, leta information – sky is the limit. Hur förberedd man vill vara är upp till en själv, men ett minimum borde vara 72 h för alla.

 

Så, hur mycket behöver man storhandla hem nu då? Inte så väldigt mycket. Lite mer mat än vanligt, ev några 10-litersdunkar (godkända för livsmedel), ett spritkök (finns billiga modeller på Biltema, Jula, mm), några liter spritbränsle, lite stearinljus/värmeljus, en rulle soppåsar, en rulle rejäla sopsäckar, våtservetter, batteriradio, ficklampa, lämpliga batterier. Det mesta går att använda till annat än att överleva en krissituation så det är inte bortkastade pengar ifall inget händer. Det är ingen materialsport utan mer att tänka efter före.

Varför ska vi klara oss i 72 h själva? För att vi som är fullt friska människor inte ska belasta systemet på bekostnad av de som är gamla eller sjuka. Vi kommer helt enkelt inte att bli prioriterade när man väljer om man ska skicka hjälpen till ett äldreboende eller till nybyggda bostadsrättsområdet/hyresrätterna i innerstan. Myndigheterna kommer att vara fullt sysselsatta med att lösa det som orsakar problemet och kommer med största sannolikhet inte att lägga tid på att hjälpa fullt friska människor att klara sig, det kommer inte ens att hjälpa att skrika högst eller klaga på sociala medier. Fullt friska människor ska hålla sig ur vägen och ev hjälpa till där det behövs.

Mer lästips:

72 timmar

Urvaken – nybörjarguide

Krisinformation – Detta kan hända

Din säkerhet

 

72 h – hur svårt ska det vara?