Vattenbrist

vattenVattenbrist råder i princip i hela Sverige. Vi som är så bortskämda med att det finns vatten tillgängligt jämt. Trots att jag rent intellektuellt förstår begreppet vattenbrist så har jag ändå svårt att ta till mig vad det skulle innebära att vattnet tar slut. Att det inte kommer något ur kranen när jag vrider på. I ett modernt och bortskämt Sverige – hur skulle det fungera? Vi skulle ju antagligen skriva arga debattinlägg om att politiker/myndigheter/mm skulle ta sitt ansvar och fixa fram vatten vilket inte skulle lösa ett enda dugg. När det inte finns så finns det ju inte. Som jag förstått det (har inte satt mig in i detta jättemycket) så kommer det att vara såhär mer eller mindre konstant framöver. Då måste det till lite mer åtgärder än att bara säga åt allmänheten att duscha snabbare. Fungerar säkert lika bra som att säga åt folket att de ska ha beredskap för 72 timmar hemma…. Tex så har vi idag ett system där vi spolar toaletterna med rent dricksvatten, det är ju helt vansinnigt. På många ställen sätter kommuner dessutom stopp för folk som vill installera andra (miljövänligare) system med tex mulltoalett och liknande. Ska man komma fram till en lösning på ett sådant stort problem så måste man verkligen tänka helhet, man kan inte spara i ena hörnet och slösa i det andra.

Men tillbaka till mitt problem med insikt. Kan ni föreställa er ett Sverige där det i perioder inte kommer vatten ur kranen, ens i storstäderna (eller kanske särskilt i storstäderna)? Trots att detta är ett scenario som jag delvis förbereder mig för så har jag svårt att föreställa mig det, särskilt i en situation där allt annat rullar på som normalt, vid en större kris accepterar jag nog lättare att inget fungerar. Jag försöker föreställa mig att övertala mina bortskämda ungdomar att tvätta sig med tvättlappar istället för att duscha/bada, hämta in regnvatten för att kunna spola i toaletten, inte dricka så mycket vatten de vill ha, osv. Å andra sidan kanske det skulle vara en nyttig erfarenhet för många, att inse att allt kanske inte alltid fortsätter att vara som det brukar.

 

 

Vattenbrist

Bra att samla på sig inför SHTF

En liten ”önskelista” på vad jag anser är viktig prepp och som jag skulle vilja att mitt preppförråd var fullt med.

Kunskap om odling. Inte bara i teorin, utan testa praktiskt. Att ha en stor trädgård där allt redan ”är på gång” ifall något händer är en bra matreserv. Själv lockas jag av permakulturtänket med en trädgård i symbios där allt har en funktion och nytta i ett större sammanhang. En trädgård planterad utifrån permakultur kräver inte lika mycket skötsel, vilket är en fördel så att man kan lägga tid på andra saker. Att ha en trädgård med fullvuxna fruktträd och bärbuskar, där växthuset redan finns på plats och är fullt av godsaker, där ev djur som ingår i permakulturträdgården redan bor och trivs – det gör livet lite enklare. Framförallt så innebär det att man redan har skaffat sig mycket av den kunskap som krävs och har större förutsättningar för att utöka sin odling på ett lyckat sätt. Här kan man anpassa efter de möjligheter och den storlek man har, förutsatt att man åtminstone har en trädgård. Viktigt också att lära sig att ta reda på allt man odlar på ett bra och hållbart sätt. Att odla vete utan att kunna göra vetemjöl ger inga frukostfrallor.

Kunskap om att bygga. Klarar man av att bygga vedbod, förrådsbyggnader, lada, möbler, hus, staket, vindskydd, uteplats, osv – då har man lite bättre förutsättningar att klara sig i ett längre perspektiv. Är man van att hantera hammare, spik, skruvmejsel och andra verktyg så klarar man oftast av att laga saker, förbättra, bygga nytt. Var inte rädda för att prova snickra lite hemma, även om man gör fel så lär man sig något. En inspirerande person som vågar prova ett och annat finner ni här. Byggde ni kojor i skogen när ni var små? Grattis! Lär era barn/barnbarn att bygga bra kojor också. All träning är bra träning.

Jägarexamen är en bra investering. Framförallt kan det vara en viktig källa till mat när det inte fungerar som normalt. Ingen ytterligare motivering känns nödvändig här.

Kunskap om djurhållning. Alla har inte förutsättningar för att kunna prova rent praktiskt, men all kunskap är bra. Biodling, kaniner och höns är sådant som inte kräver stora ytor och kan hållas i en större trädgård. Om man bara har möjlighet att lära sig i teorin så är det bättre än ingen kunskap alls.

Matlagningskunskaper. Att kunna laga mat från grunden är inte självklart för alla. Att kunna baka bröd på ett enkelt sätt ifall inte ugnen fungerar är det inte heller alla som kan. Vanlig, enkel mat som inte kräver några konstigheter. Många av oss är lite för vana att köpa halvfabrikat, det är oftast ett enkelt och tidsbesparande alternativ. Praktisk köksutrustning som inte kräver el finns oftast inte i vanliga hushåll. Vi är bortskämda med elvispar, matberedare, bakmaskiner, skärmaskiner, osv. En gammal hederlig handvevad köttkvarn är nästan svårt att få tag i idag tex. Mina föräldrar hade en handvevad skärmaskin innan de bytte till en eldriven som jag djupt ångrar att jag inte tog tillvara och sparade.

Böcker. Utan tillgång till el så kommer vi inte att kunna googla och titta på instruktionsfilmer på Youtube hur man gör saker. Böcker är en stabil tillgång till kunskap. Även bra för psyket med lite underhållning. Böcker är en bra backup till den praktiska kunskapen, men framförallt en bra källa till den kunskap som man inte har haft möjlighet att kunna lära sig i praktiken. Böcker hjälper till att komplettera den kunskap man har, att föra kunskap vidare, att stämma av om man kommer ihåg rätt och mycket mer.

Sjukvårdskunskaper. Hur står det till med sjukvårdskunskaperna? Kan ni HLR? Har ni som inte arbetar inom vården gått någon sjukvårdsutbildning? Oftast inte. Här finns det en lång skala, från enklaste sårvård till att kunna utföra kirurgiska ingrepp. All kunskap är bättre än inget och ju mer desto bättre. Alla behöver heller inte kunna allt, man kan fördela. Basic kunskap bör dock alla ha. Kunskap om vad man kan hitta i naturen som har medicinska egenskaper är praktiskt att ha.

Redskap. Enkla, praktiska och hållbara redskap som fungerar under alla förhållanden är bra att samla på sig. Verktyg, spadar, sågar, yxor, hinkar osv. Det gäller bara att ha plats för allt.

Nu behöver ju inte SHTF hända för att allt detta ska bli användbart. Vill man växla ned i livstempot och leva lite enklare/billigare så är det också bra tips. Man kan ju även bli tvingad att leva enklare/billigare pga arbetslöshet, sjukdom eller annat som kan innebära en personlig kris. Utöver att det kan vara en dyr investering att köpa hus och mark så möjliggör detta ett liv med lägre kostnader. Beroende på var man kan tänka sig att bo så finns det på vissa ställen riktigt billiga och bra alternativ. Jägarexamen inser jag också kan vara en dyr investering för många, men det är också en investering och det är i det perspektivet som det ska ses. Sedan kanske det är många som inte vill jaga, och det är väl helt ok om man har andra alternativ. Alla har inte råd med alla investeringar som man vill göra så det gäller att prioritera utifrån sina egna förutsättningar.

KONSERVER DÅ??? Jo, visst är det bra att ha ett visst beredskapslager med mat, men någon gång så kommer det att ta slut och det kommer inte att föröka sig i skafferiet. Då behöver man en mer permanent lösning. Ett lager av mat och andra förnödenheter är bra att ha för att få en lättare övergång eller om det bara är en kortare kris, men det är bara en övergångslösning.

Bra att samla på sig inför SHTF

72 h – hur svårt ska det vara?

Ett väldigt tjat om att alla ska klara sig i 72 h utan hjälp vid en ev kris (strömavbrott, naturkatastrof, etc), men vad innebär det egentligen? Hur svårt ska det vara? Vad behöver man och vad kan man använda som redan finns hemma? Om vi nu utgår från att man stannar kvar hemma.

Mat: Om vi nu skulle förutsätta att det endast kommer att röra sig om 72 h och sedan skulle allt lösa sig (som om det skulle hända) så är det inte så svårt. Man överlever på det mesta i matväg i tre dygn. Man måste nog leva väldigt ”just in time” för att inte ha något alls att överleva på i tre dygn. Man kan äta pasta i tre dagar, eller korv med bröd i tre dagar, eller fikabröd i tre dagar, eller…….. Ja, ni förstår. Jag påstår inte att man kommer att må så bra, men man överlever.

Vatten: Här kommer vi till ett problem. De flesta antar att vatten kommer i ett oändligt flöde ur kranen – alltid. De flesta har heller ingen som helst uppfattning om hur mycket vatten man gör av med per dygn. Statistiken säger mellan 180 – 200 liter per person och dygn, men om vi skippar dusch, bad och disk i tre dygn så kommer vi ned på en mer hanterbar siffra. För att dricka och laga mat så behöver vi runt 2 liter per dygn och person och då är det inte generöst räknat. 2 liter är en jämn och bra siffra och lätt att räkna på. För att vara förberedd så måste man därför lagra vatten för hela familjen i tre dygn, alltså 2 liter x antal personer x 3 = ?, eller så kan man avrunda uppåt och beräkna en 10 litersdunk per person. Bara att inhandla vattendunkar, fylla upp och stuva undan mörkt och svalt. Byt ut vattnet vid jul och midsommar. En bra start är att börja förvara lite vatten i kylskåpet samt att fylla upp lite PET flaskor och frysa in i frysen (hjälper till att hålla kylan). Om man bara är en person så räcker det ganska långt. Vad har ni hemma som är drickbart? Ska det drickas så är det vätska som vätska (inte alkohol).

Tillagning: Här delas vi upp i de som har ett friluftsintresse och de som inte har det. Friluftsintresserad = har redan ett spritkök, gaskök eller liknande. Ej friluftsintresserad = har ev inga tillagningsmöjligheter. Enklaste rådet – köp ett spritkök och lär dig använda det. Lagra några liter spritbränsle. Tänk på att aldrig använda friluftskök under köksfläkten, fettet i den kan börja brinna. Sommartid kan man även använda grillen (utomhus naturligtvis). Laga mat som kräver så lite vatten som möjligt och som går snabbt att laga (mindre bränsle går åt).

Värme: Här måste man utgå från hur man bor och vilka förutsättningar det ger. I allra värsta fall så är det kläder och mer kläder som gäller. En lägenhet eller ett hus helt utan uppvärmning mitt i smällkalla vintern kan fort bli väldigt kall – å andra sidan finns det folk som tältar vintertid så visst går det att hålla värmen. Har man braskamin, kakelugn, vedspis eller liknande så kan man ju ha det ganska mysigt och varmt. En fotogenvärmare kan värma upp ett rum om man stänger in sig och vädrar någon gång ibland. Fundera och tänk efter – det kommer man långt med. Ett litet rum är lättare att hålla varmt än en hel lägenhet/hus. Stearinljus/värmeljus är mysigt och ger lite värme men var försiktig så att det inte börjar brinna.

Toalettbesök: DET GÅR INTE ATT SPOLA! Hur gör man? Man blir väl aldrig så nödig som då man inte får. Kissa i toaletten eller i hink som töms utomhus. När det är dags att bajsa så trär man en plastpåse över toaletten och gör det man ska i den. Knyt sedan ihop och lägg i en sopsäck (en rejäl, man vill inte att den ska gå sönder). Förvara där det är lämpligt, tex ute på en balkong.

Hygien: Vatten är en bristvara så använd mycket sparsamt. Våtservetter är en bra idé. Köp hem några förpackningar, tänk på att det är särskilda våtservetter för intimhygien. Var noga med hygienen så långt det går, speciellt efter toalettbesök – det är inte läge att bli (mag)sjuk.

Information: Lyssna på radion – gör någon det nu för tiden? Har man ens en radio som fungerar vid elavbrott? Investera i liten billig, batteridriven radio och se till att det finns extra batterier hemma. Mobilen kommer troligtvis inte att fungera speciellt länge. Det är troligtvis via radion som all information kommer att ges.

Övrigt: Ficklampa med batterier och extra batterier. Se till att alltid ha nödvändig medicin hemma. Kontanter – kort kommer inte att fungera men om man har tur så kan man ändå använda kontanter (men räkna med att alla affärer har stängt). Engångstallrikar, -bestick, -glas så slipper man diskproblem. Fundera, tänk, läs, leta information – sky is the limit. Hur förberedd man vill vara är upp till en själv, men ett minimum borde vara 72 h för alla.

 

Så, hur mycket behöver man storhandla hem nu då? Inte så väldigt mycket. Lite mer mat än vanligt, ev några 10-litersdunkar (godkända för livsmedel), ett spritkök (finns billiga modeller på Biltema, Jula, mm), några liter spritbränsle, lite stearinljus/värmeljus, en rulle soppåsar, en rulle rejäla sopsäckar, våtservetter, batteriradio, ficklampa, lämpliga batterier. Det mesta går att använda till annat än att överleva en krissituation så det är inte bortkastade pengar ifall inget händer. Det är ingen materialsport utan mer att tänka efter före.

Varför ska vi klara oss i 72 h själva? För att vi som är fullt friska människor inte ska belasta systemet på bekostnad av de som är gamla eller sjuka. Vi kommer helt enkelt inte att bli prioriterade när man väljer om man ska skicka hjälpen till ett äldreboende eller till nybyggda bostadsrättsområdet/hyresrätterna i innerstan. Myndigheterna kommer att vara fullt sysselsatta med att lösa det som orsakar problemet och kommer med största sannolikhet inte att lägga tid på att hjälpa fullt friska människor att klara sig, det kommer inte ens att hjälpa att skrika högst eller klaga på sociala medier. Fullt friska människor ska hålla sig ur vägen och ev hjälpa till där det behövs.

Mer lästips:

72 timmar

Urvaken – nybörjarguide

Krisinformation – Detta kan hända

Din säkerhet

 

72 h – hur svårt ska det vara?