Kompromisser

Har fått kompromissa rejält gällande mina husdrömmar. Vi letar hus, men inte riktigt den typ av hus som jag egentligen vill ha. Framförallt så är det mycket mindre tomtyta än vad jag skulle vilja. Utbudet är inte direkt stort så det blir lite av känslan att man får nöja sig med vad som finns. När det gäller mina planer/önskemål om att vara delvis självförsörjande så har djurhållning definitivt fått stryka på foten. Gällande odling så blir det på ”svenssonnivå”, dvs potatisland, något fruktträd, lite bärplanteringar och liten köksträdgård. Bättre än nuläget, men inte som jag ville. Försöker att se det positivt och tänka att det inte behöver vara en permanent lösning utan att även maken kanske ser fördelen med lite större trädgård på sikt (eller så kanske jag inser att det är fullt tillräckligt). Målet är i alla fall att vi ska bo betydligt billigare än vi gör idag men inte i ett rustobjekt som tar 10 – 20 år att rusta klart. Lite rust får vi räkna med och det är helt OK. Att få sätta sin egen prägel och rusta huset till vår egna stil och smak ser jag mer som en fördel, men vill undvika jätteprojekt. Mitt mål för framtiden innehåller ju inte bara självförsörjning, utan även en ekonomisk möjlighet att lägga mindre tid på lönearbete.

Att leta hus är inte enbart en positiv och rolig sysselsättning. Eftersom jag inte riktigt kan leta efter ”mitt drömhus” så finns hela tiden känslan av att det kan dyka upp något bättre om någon vecka, om någon månad. Tänk om vi köper ”fel” hus, köper för tidigt och missar något mycket bättre. Eftersom inget hittills känns klockrent rätt så vägrar känslan av osäkerhet försvinna. Vi har inte varit iväg på en enda visning än, just lite av den anledningen.

 

Det står still

Känner att min prepping står lite still just nu. Visst, skafferiet är fortfarande välfyllt och det finns säkert luckor som skulle behöva åtgärdas, men jag känner ändå att det inte riktigt utvecklas och går framåt. Största anledningen till detta är nog att (till min stora glädje) så är även maken med på att vi ska börja titta på hus. Problemet är bara att med de krav (begränsningar) han har så finns det inte särskilt många hus till salu och speciellt inte i den prisklass som jag helst vill ha. Jag hamnade liksom i ett dödläge. Känner att jag mest hela tiden vill ”vänta tills vi hittar ett hus” med det mesta som skulle behöva göras. Det positiva med dödläget är förhoppningsvis att jag ska ha lättare att klara mitt 20% sparande eftersom motivationen att handla något i princip är borta. Jag är riktigt peppad på att klara mitt 20% mål så det får mycket fokus just nu. Att kunna frigöra sig från alla möjliga ekonomiska måsten måste vara riktigt bra prepp. Att klara sig på en låg inkomst gör att man blir så mycket mindre sårbar för yttre faktorer som tex arbetslöshet.

Det kanske inte är så farligt att det står lite still. Jag får tid att tänka igenom och ev tänka om angående hur jag ska göra framöver. Eventuellt är vi på väg mot att bara bli två i familjen eftersom barn nr 2 kanske ska flytta snart, det ger en del möjligheter till att tänka och göra annorlunda.

20 %

Nu har jag lagt in en automatisk överföring på ca 20% av vad jag får ut efter skatt. En utmaning för min del och jag hade ju inte riktigt tänkt att börja redan i augusti, men nu är det gjort. Det är heller inte värre om det skulle visa sig att det inte går att jag får föra tillbaka lite pengar. Det ska i alla fall bli väldigt spännande att se hur jag klarar mig på 80% av lönen – hur svårt kan det vara?

Inspiration och plan inför nästa år

En blogg som jag följer är Onkel Toms Stuga. Måste erkänna att jag blir imponerad och väldigt inspirerad och nu har Onkel Tom även skrivit ett ”manifest” om hur man kan förändra sitt liv till ett lite enklare liv. Jag är inte redo att gå in till 100% i detta tänk ännu, men jag vill närma mig detta sätt att leva eftersom det ligger mycket nära mitt sätt att se på prepping.

Prepping är ju ingen materialsport, egentligen enligt min tolkning så är det precis tvärtom. Att försöka vara sparsam i händelse av ”sämre tider” eller för att spara till ett ”lånefritt” boende är bland det bästa av allt prepp. Ändå så måste jag erkänna att jag inte är speciellt sparsam. Gör små försök att förbättra detta, men kan inte påstå att jag hittills lyckats särskilt bra. Inte för att jag har så speciellt låg inkomst utan helt enkelt för att jag drar på mig väldigt mycket (onödiga) utgifter. Visst kan jag känna tjusningen och lyxen i att inte så särskilt bry mig om vad saker kostar men samtidigt så inser jag att jag aldrig kommer att komma dit jag vill om jag inte drar i handbromsen och styr upp. Viss lyx kommer jag nog inte att ta bort i första taget, som tex bil, men andra saker kan jag definitivt dra ned på. Att äta ute, spontanköpa kläder som jag egentligen inte behöver, köpa onödigt dyr mat, osv. Att köpa dyrare kvalitet tror jag blir billigare i längden om det är något man behöver så där kommer jag inte att snåla, men jag ska verkligen försöka skärpa mig och sätta upp mål varje månad för hur mycket som ska in på sparkontot. Om andra (som tjänar mindre än jag) kan spara upp till 50% av vad de får ut efter skatt så ska väl även jag kunna spara en hel del varje månad. Så länge räntorna inte drar iväg så bor vi faktiskt relativt billigt tex och även de övriga fasta kostnaderna är inte så många och höga. Då kommer jag ju genast till frågan vad som är ett rimligt belopp att spara varje månad. Tänker mig att det är bäst att inte sätta målet för högt till att börja med, bättre att kunna höja efter en tid än att behöva sänka. Mitt ”preppsparande” har jag på en annan bank än den jag har lån och lönekonto, både för att sprida ut risken och för att det är lättare att låta bli att göra uttag om jag inte ser saldot jämt. Har både ett konto med betalkort och ett sparkonto i den andra banken. Därmed har jag tre olika betalkort kopplade till tre olika banker (har även ett kontokort på Medmera) och så länge hela banksystemet inte kraschar så borde jag ha tillgång till kortbetalning när endast enskilda bankers system krånglar. Kontanter har jag naturligtvis också.

Tillbaka till ämnet så funderar jag över vad som är en bra nivå för mitt månadssparande. Manifestet föreslår en nivå på 20% av det man får ut varje månad och jag tänkte försöka sikta på det. Det kanske inte är möjligt redan nästa månad, men jag ska verkligen göra ett försök att sätta undan 20% direkt när lönen kommer in på kontot. Om jag lyckas så blir min belöning att jag ska försöka få tjänstledigt en eller två månader nästa år över sommaren. Förhoppningsvis så får jag bättre koll på ekonomin, sundare köpvanor och överlag lägre levnadskostnader på köpet.

Slut på semestern

Jaha, det var den semestern det. Inte så mycket värme som jag önskat. Jag får väl ändå vara nöjd för någonstans där mellan regnskurarna och det väldigt omväxlande vädret så insåg maken hur tråkigt det är att bo i lägenhet och hur roligt det skulle vara att bo i hus igen (JIPPI!!). Inte ett sådant hus som jag helst vill ha, utan ett ”vanligt” hus – men jag kan kompromissa och nöja mig med det till en början. Vanligt hus med stor tomt kan fungera riktigt bra med en del planering. Utöver att få maken på husköpartankar så har jag inte ägnat så mycket tid åt prepping. Istället har vi varit väldigt aktiva och varit mycket utomhus (när det inte regnat). Mycket träning och då särskilt cykling har det blivit. Även mycket pokémonspelande har det blivit med promenader på 4 – 6 timmar om dagen eftersom det har varit ”event” med chanser att fånga sällsynta pokémon. Otroligt hur ett spel kan få ut folk och få okända att prata med varandra, det har varit en helt OK sysselsättning i det krassa sommarvädret.

Nu är jag tillbaka på jobbet och håller på att läsa ikapp på alla bloggar som jag följer. Roligaste nyheten är att Par i Prepp har blivit med hus – Stort grattis till dem! Nu är siktet för min del inställt på att se över min ekonomi och få ner mina ”fasta” månadskostnader och möjliggöra ett större sparande varje månad. Målet är att kunna vara mer ledig nästa år.