Inspiration

Jag har tittat på tre avsnitt av TV4:s serie ”En bondgård mitt i stan”. Jag tycker att den varit riktigt bra hittills. Ett bra och inspirerande program som jag tycker har lagt sig på en lagom nivå. Tycka vad man vill om de tre familjerna, men jag tycker att de har hittat en bra blandning på familjer som har lite olika ambitioner men inte för mycket kunskap. Om programmet ska vara inspirerande och lärorikt för den stora massan så måste man kunna identifiera sig med de som är med och man måste få se lite misstag. Programmet ger mycket inspiration till vad man kan göra i en helt vanlig villaträdgård och för egen del så har jag tänkt om en del kring vad jag vill göra i min egen trädgård. Nu vet jag ju inte vad alla avsnitt kommer att handla om men jag gissar att jag kommer att sakna en grundligare genomgång av ett helhetstänk, men samtidigt förstår jag att man inte kan göra allt i första säsongen. Jag hoppas redan på fler säsonger av den enkla anledningen att det kanske inspirerar många till ett första steg till självförsörjning och allt tänk som finns kring detta, det vill säga ett bra första steg mot ett prepptänk. Detta program tycker jag är mer inspirerande än tex Mandelmanns eftersom det är många som har en villaträdgård, men inte särskilt många som har en stor gård med en massa hektar mark. Det går att relatera till sig själv och sin egen situation och det går att ta efter en hel del.

För egen del så har programmet inspirerat till ett omtag kring min egen trädgård. Lusten har inte riktigt funnits de senaste två odlingssäsongerna, men nu känner jag att inspirationen och lusten börjar komma tillbaka. Hoppas verkligen att det kommer att hålla i sig. En sak som jag verkligen har lärt mig är att jag ska hålla mig till det som vi verkligen äter mycket av och att jag ska försöka undvika att odla i krukor eftersom de torkar ur så fort. Det ska helt enkelt vara så enkelt och lättskött som möjligt. Så nu ska jag planera och inspireras vidare under vintern och komma igång tidigt i vår.

Pandemisegt

Nu var det riktigt länge sedan jag skrev ett inlägg! Det märks att det är en pandemi och att jag inte gör så mycket och därför inte får så mycket inspiration. Nu börjar det lätta, men jag försöker att fortsätta att undvika folksamlingar och i övrigt vara försiktig. En stor sak som hänt är i alla fall att familjen börjar kännas ”hel” igen eftersom vi nu har en ny familjemedlem – vi har blivit med hund igen. Det blev en vuxen hund så rutiner med dagliga långa promenader är på plats – så skönt. Det som jag verkligen har märkt av efter över 1,5 års restriktioner där jag arbetat hemifrån är att jag har tappat alla naturliga rutiner kring att röra sig. Jag har inte gått till jobbet på morgonen då man tidigare har fått en kortare promenad och framförallt lite frisk luft som gör att man vaknar till. Jag har knappt gått i trappor på hela tiden, jag har knappt gått i några backar (det är väldigt platt där jag bor) och i övrigt allt som man tidigare gjorde som innebar att man var ganska rörlig i kroppen. Även gymmet har jag undvikit. Nu börjar det verkligen märkas i kroppen, jag är stel och allmänt orörlig i kroppen. Konditionen är inte vad den har varit, även om jag märker att det börjar bli bättre nu när jag går dagliga promenader på 1.5 – 2 timmar. Hälsan är just nu mitt största fokus i min prepp. Blodtrycket börjar gå åt rätt håll, mina stressnivåer blir bättre och bättre och sorgen efter vår förra hund har landat på en hanterbar nivå och vår nya lilla vovve hjälper till med detta.

Lusten att göra något med vår trädgård börjar också komma tillbaka efter att ha varit helt borta framförallt i somras. Känns överlag som att livet börjar kännas lite roligt igen och det är nyckeln till mycket annat. Lite pandemidepression gissar jag att det är många som har haft av en eller annan anledning. Jag längtar absolut inte tillbaka till att åka till jobbet varje dag, och det ser inte ut som att det kommer att bli så för min del eftersom arbetsgivaren troligtvis kommer att tillåta väldigt stor del hemarbete även när allt går tillbaka till ett ”normalläge”, men att få göra mer och träffa fler på fritiden är något som jag längtar efter. Att åka in till stan eller ett köpcentra och bara nöjesshoppa är något jag inte gjort under hela pandemin.

Ta hand om er alla och tänk på att det fortfarande pågår en pandemi, trots att restriktionerna har lättat.