Prioriteringar

Det är nästan alltid svårt med prioriteringar. Ofta skyller man på att man inte har råd eller tid med än det ena eller det andra, men i ärlighetens namn så har man i dessa fall som regel prioriterat annat. Jag har börjat nysta i mina prioriteringar på flera olika plan.

Min tid försöker jag lägga på det som verkligen ger mig något tillbaka, vilket är familjen och min träning främst. På sikt hoppas jag kunna gå ned i arbetstid för att lägga min värdefulla tid på sådant som jag tycker är viktigare. En del i detta är att jag helt prioriterat bort alkohol, jag prioriterar inte att vara bakfull (vilket jag alltid blir oavsett hur lite jag dricker) hela dagen efter och helt ärligt tycker jag inte att det är särskilt gott heller (onödig kostnad). Att jag kommer att ge mig möjligheten att sluta jobba helt innan pensionsåldern (65 år?) tror jag inte att jag kommer att prioritera tyvärr, om inte något drastiskt förändras i min omgivning. Jag kan inte bara se till mig själv och vad jag vill kring detta, vi är en familj och hänsyn måste tas till det. Men tanken och önskan finns där i bakhuvudet om möjligheten skulle dyka upp.

Mina pengar försöker jag spendera minimalt genom att prioritera bort en hel del som jag när jag tänker efter lite inte ger mig så mycket tillbaka. Resultatet blir att jag köper väldigt lite grejor och kapar bort onödiga löpande utgifter så långt det går. Helst skulle jag vilja prioritera bort bilen, men det funkar inte för resten av familjen. Själv försöker jag medvetet använda bilen så lite det bara går och oftast är det bara när jag veckohandlar till vår 5 personer stora familj som jag använder den. På sikt utgår jag från att vi kommer att bo på så sätt att jag kan veckohandla med cykeln (med cykelkorgar) till en något mindre familj. Jag ser det ändå som viktigt att jag skapar mig vanor, en efter en, att undvika bilen. Till jobbet går eller cyklar jag de fyra kilometrarna som jag har i dagsläget. Jag föredrar faktiskt att gå för det är så skönt att hinna vakna i friska luften på morgonen och hinna koppla bort jobbet på eftermiddagen innan jag kommer hem. Om jag inte tar mig tid att träna en dag så vet jag att jag i alla fall fått bra vardagsmotion. Av denna anledning så är även cykel och bra skor/kläder något jag prioriterar. Hållbara och funktionella. Att kapa kostnader/utgifter möjliggör mina prioriteringar kring tid i det långa loppet. Prepping är en del i att kapa kostnaderna, eller kanske mer korrekt kostnadskänsligheten. Att alltid ha mat och andra förnödenheter hemma gör att vi aldrig behöver panikhandla något, om vi skulle få sämre ekonomi pga sjukskrivning eller liknande så finns det ett lager som hjälper oss med en anpassning till den nya nivån. Kunskap bidrar även det till att kapa kostnader. Att lära sig att odla en del av vår mat, att baka vårt eget bröd, att kunna laga saker själva, osv gör att kostnader hålls nere samtidigt som det egentligen inte ens känns som att man offrar något (vem föredrar inte hembakt bröd tex?).

Jag har tänkt om många gånger kring mina prioriteringar, och det är väl så det ska vara. Vad jag vill och prioriterar är sällan ett statiskt tillstånd, det utvecklas och förändras. Det anpassas även till min omvärld. Ett exempel är att för inte så länge sedan var jag helt inställd på att köpa en mindre gård samtidigt som maken inte ens ville flytta från lägenheten, nu har vi mötts på mitten och letar (vanligt) hus. Kanske blir det en gård någon gång i framtiden, kanske inte, vem vet? Just nu är jag nöjd med denna kompromiss där jag bl.a. får prova om detta med odling är min grej.

 

Annonser