Hösten är här – mer tid i naturen

Ägnade helgen åt att pyssla och sortera med mina vandrings/friluftsgrejor. Modifierat min vandringsryggsäck så att den får de funktioner som jag saknat, dvs gummicord på framsidan och på locket så att jag lätt kan ”stuva undan” jacka, tröja eller liknande där samt fästa liggunderlag. Har fjällvandrat under semestern med min nya (lättare) ryggsäck och då upptäcker man snabbt om det är något som man saknar eller skulle vilja ändra på – så nu gjorde jag det. Nu när hösten är på ingång så kommer jag att tillbringa mer tid i skog och mark igen. Hösten är en härlig tid att vara ute i naturen (så länge man slipper ösregn). Det jag särskilt uppskattar och som jag gör mycket är att jag ”drar till skogs” och äter lunch på helgerna – ibland själv och ibland med sällskap med andra. Vid dessa turer passar vandringsryggsäcken inte optimalt och jag har länge letat efter en lite mer ”Bushcraftig” ryggsäck där jag lätt kan få med mig yxa, såg och en enklare lunchpackning. Nu tror jag att jag har hittat precis den sorts ryggsäck som jag letat efter så jag impulsköpte en ryggsäck igår. Det blev en Helikon Tex Bergen och jag hoppas verkligen att den kommer att vara så perfekt som jag förväntat mig. Inte för stor så att den blir tung och otymplig, men ändå plats för allt som jag vill få med mig.

Eftersom jag kommer att fortsätta jobba hemifrån åtminstone året ut så tänkte jag även försöka att komma ut även mitt i veckorna, vilket i princip har varit omöjligt tidigare. Att slippa resa in till kontoret innebär en tidsbesparing på ca två timmar per dag – tid som jag kan lägga på något mycket roligare än att sitta på en buss. När denna pandemi ebbat ut så kommer det nog att bli en jobbig omställning att behöva åka in till kontoret igen.

Tillbaka från semestern

Större delen av sommaren har passerat, eller åtminstone huvuddelen av min semester. Jag ska ha någon vecka till senare men min huvudsakliga semester har kommit och gått. Tokvarmt första veckan och sedan blandat regn/sol/blåst resterande veckor (oftast alla väder varje dag). Mycket har ändå blivit gjort på hemmafronten och trots vädret så har vi njutit av ledigheten. Nu är jag tillbaka till att jobba hemifrån igen innan jag tar en liten kortsemester senare. Har lite roliga saker planerade för resten av året, men inte för mycket. Nu för tiden måste jag tänka på att inte göra för mycket och inte gå ”all-in” i allt jag gör. Jag rensar bort lite krav och måsten och lägger till mycket ”vistas ute i naturen” som är mera kravlöst.

Corona-pandemin verkar inte ta slut ännu på ett tag och jag har verkligen lärt mig att planera inköp bättre, numera är det sällan jag handlar mer än en gång i veckan och det är väldigt bra för min del. Mina förråd växer och ingen i familjen ifrågasätter detta längre. Märker också att omgivningen börjar tänka till lite mer kring detta med krisberedskap, även om jag inte har märkt någon som gjort några jätteförändringar. Även små steg mot bättre krisberedskap är bra. Framförallt så är det nyttigt för många att uppleva att saker och ting faktiskt kan hända och det behöver inte vara ”zombierna anfaller” för att det ska bli jobbigt, bökigt och obekvämt (tom dödligt). Saknar verkligen att kunna krama om mina föräldrar! Vi umgås visserligen utomhus där vi håller avstånd, men det är inte samma sak som att umgås ”på riktigt”. Födelsedagar har passerat där det i vissa fall blivit inställt, i vissa fall firats utomhus och i vissa fall så har någon/några fått stanna hemma pga att de varit lite snoriga. Detta med avstånd var inte något jag mentalt hade preppat för och jag upplever just den biten som väldigt jobbigt. I alla mina tänkta scenarion så var det ju jag som skulle ta hand om mina gamla, ev även ta hem dem till mig. Nu har istället min pappa fått ta hand om mina andra äldre (handlat, skjutsat, sällskap, mm) och det känns inte bra, han blir ju inte direkt yngre. Själv har jag varit (troligtvis) pollensnorig hela våren och sedan en mild förkylning efter det, så i princip hela pandemin så har jag isolerat mig från framförallt mina äldre. Jag har haft perioder när jag varit frisk också, men det har pendlat mest hela tiden. Har tom testat mig, men bara om jag hade corona just då och det hade jag inte. Jag är ganska säker på att jag inte har haft det, om det inte varit någon extremt mild variant då (som i och för sig verkar ganska vanligt). Helst skulle jag vilja testa för antikroppar och skulle vara väldigt glad om det då visade sig att jag haft det, det skulle förenkla en del.

Inläggen på bloggen framöver kommer troligtvis (förhoppningsvis) handla lite mer om friluftsliv eftersom jag ser detta som min friskvård. Jag anser även att det är en viktig pusselbit i min prepping och kommer att ta tillfället i akt att skaffa ännu mer friluftsprylar. När man väl på allvar får detta intresse så inser man snart fördelen med att ha olika varianter av samma prylar. Olika tält (och hammock) för olika typer av äventyr, olika ryggsäckar beroende på vad man ska göra och hur länge man ska vara borta, olika friluftskök, osv. Framförallt så är jag just nu inne på att skaffa lättare utrustning så att jag kan komma ut på längre turer främst uppe i fjällen. Har redan skaffat ny ryggsäck som är lite drygt ett kilo lättare än den jag hade tidigare, en sovsäck som även den är ca ett kilo lättare än min tidigare (som även är ca 25 år gammal). På önskelistan står ett nytt tremanstält som då skulle bli två och ett halvt kilo lättare än det jag har. Ett riktigt tjockt liggunderlag ska också köpas in, men det kommer att hamna på samma vikt som det tidigare, men förhoppningsvis bli bekvämare att sova på. Det blir många kilo lättare när man byter ut de stora grejorna till lättvikt. Det är lätt att sitta hemma i soffan och tänka att man ska packa ryggsäcken full om det skulle hända något som innebär att man måste lämna hemmet, men få inser skillnaden på att bära 10 kg, 15 kg, 20 kg eller 25 kg, särskilt om man är ovan och/eller har lite fysiska hinder. Jag inser att jag bara blir äldre så om det ska vara roligt att vara ute i naturen så måste packningen bli lättare de gånger jag vill vara ute längre perioder och ska gå. I vissa fall spelar inte vikten så stor roll, tex när man åker bil, paddlar kanot/kajak eller packar på en cykel, och då kan man använda de lite mer skrymmande, tyngre och kanske bekvämare grejorna. En annan fördel med flera uppsättningar att hela familjen har grejer som de kan använda, trots att de inte har något friluftsintresse.

Byta karriär?

Jag har ju vid flera tillfällen skrivit om att jag skulle vilja byta jobb, byta inriktning på mitt arbetsliv. Jag har haft väldigt svårt att landa i exakt vad jag skulle vilja byta till, mer än att jag skulle vilja komma bort från skrivbordet så mycket det går. Nyligen tog jag ett första trevande steg – jag har börjat läsa upp min behörighet för naturkunskap (1 & 2). Ofta när jag hittat någon utbildning på högskola/universitet så är det just denna behörighet som har saknats. Som ni kanske inser så skulle jag på något sätt kunna tänka mig att arbeta med naturvård, ekologi, miljö eller något åt det hållet. Jag skulle även kunna tänka mig att jobba med ”samhällsskydd och beredskap” i någon form, men utbudet på utbildningar inom detta är inte lika brett. Få se vad det blir i slutänden, men utbildning är aldrig bortkastat. Framförallt inte om det är inom något som man ändå är intresserad av.

Att byta inriktning på sitt yrkesliv såhär sent i livet är inte det lättaste, särskilt inte när man redan har en högskoleexamen som är grunden för det nuvarande jobbet. Jag har ju hunnit klättra lite på lönestegen och att helt byta karriär innebär naturligtvis att jag får börja om från början lönemässigt – inte alltid så roligt. Om jag kunde välja helt fritt och om jag bodde längre norrut så skulle jag vilja jobba som någon sorts fjällguide, det skulle vara ett härligt sätt att spendera sina arbetsdagar. Här där jag bor så är inte det något som jag direkt kan försörja mig på. Har ändå även inom detta tagit några första trevande steg till att kanske börja med något liknande på min fritid. Kanske blir det någon sorts vandringsguide av mig i liten skala ändå….

Första natten

Så kom den då äntligen – första natten i hängmattan. Jag drog iväg på en vandringsled till ett naturreservat i närheten och spände upp hängmattan. Middag blev en vandringsmatpåse som smakade sisådär, måste hitta någon godare lösning på mat. Såhär i coronatider så var jag inte direkt ensam, vilket kändes ganska OK ändå. Vi hade rejäla ”coronaavstånd” mellan övernattningsplatserna. Precis som jag läst om andras erfarenheter så töjde sig repen/hängmattan en del eftersom det var första gången, så vid ett-tiden så vaknade jag av att jag delvis låg på backen. Ut och spänna till hängmattan och sedan hängde jag i luften resten av natten. Blev väldigt överraskad av ljuset (solen går upp tidigt!) och förstår inte hur de som sover under bar himmel lyckas sova. 

Vaknade i alla fall rejält tidigt, gjorde i ordning frukost, packade ihop och var hemma ganska tidigt. Härligt var det och nu längtar jag till nästa gång! Då kanske jag även vågar  mig iväg lite längre nu när jag vet att det fungerar som det ska.

Blir det någon fjällvandring i sommar?

Mitt intresse för vandring i olika former anser jag är ett bra tillskott i min prepping. Det innebär många lärdomar och erfarenheter. I sommar (om det är OK enligt FHM rekommendationer) så har jag flera fjällvandringar inplanerade, utöver de små äventyr jag ger mig ut på här på hemmaplan. Jag har just upptäckt alla fördelar med lättviktsvandring (konstigt att man inte upptäckt något så självklart tidigare). Att kapa vikten främst på sin grundutrustning. Varför ska jag packa i en ryggsäck som väger lite över 2 kg tom när jag istället kan packa i en som väger 1 kg? Ny sovsäck har köpts (den gamla var ca 20 år gammal) och den väger endast 820 gram och håller en komforttemp ned till några minusgrader, min gamla vägde ca 2 kg. Hennessy Hammocken väger mellan 2 – 2,5 kg beroende på främst vilken tarp jag tar med mig. Utöver denna grundutrustning behöver jag mat, något sätt att laga mat, lite kläder och inte så väldigt mycket mer. Allt varierar naturligtvis utifrån vart jag ska och hur länge jag ska vara borta. I fjällmiljö kan jag dessutom inte använda min hammock, men då blir det för tillfället stugor (vilket gör att det blir ännu lättare packning). Jag blir alldeles fashinerad över utvecklingen kring material och lösningar som gör att sakerna blir extremt lätta, ofta är det dock även en rejäl prislapp som medföljer men inte alltid. Baksidan just nu är att det blivit en väldigt dyr månad, men det är investeringar som jag räknar med ska hålla och användas i många år. Få se hur mycket jag kan minska vikten på packningen, det ska bli spännande. Ska ta det lite steg för steg och se vad jag kan plocka bort eller byta ut. Att välja bort prylar är ju dessutom ett billigt sätt att minska vikten.

Vart tog alla uteövernattningar vägen?

Vart tog allt uteliv och hängmattehäng vägen? Jag som skulle försöka komma ut och sova utomhus i min nya fina Hennessy Hammock från och med april. Ja, livet kom emellan (och en pandemi). Båda barnen bor plötsligt hemma igen och på köpet kom det även med en liten hund. Ibland svänger livet fort och vi måste anpassa oss. Planerna på att vara ute mer och även sova ute har inte lagts på is, men de har förskjutits lite. Det ligger ändå bra i tiden att vistas ute i naturen där det (förhoppningsvis) inte är så mycket folk. Jag behöver bara styra om lite eftersom jag ofta passar hunden när det var tänkt att jag skulle vara ute. Hon har varit med ofta när jag är ute, men än så länge har det inte blivit någon övernattning i hängmattan. Hon är en liten fryslort så det behöver bli lite varmare för att jag ska tycka att det är OK att ta med henne ut en hel natt. Men jag passar på att spana in lämpliga hängmatteställen när jag är ute så att jag har lite att välja på när det blir dags.

Känner fortfarande att det gör underverk för kroppen och knoppen att vara ute i skogen och det är suverän återhämntning. Nu när jag äntligen är frisk igen (har varit förkyld(?) i ca 5 veckor) så har jag börjat återgå till min rutin att komma ut och äta lunch i skogen minst en gång i veckan om det inte är hopplöst väder.

Ta hand om er alla därute!

Twittervänner

Jag har skrivit om det förut och jag skriver det igen – det är helt underbart vilka vänner jag har via twitter – som jag dessutom aldrig har haft förmånen att få träffa i verkliga livet (ännu). Nu senast så har jag fått en massa hjälp, råd och tips inför mitt köp av min Hennessy Hammock. Särskilt tack vill jag rikta till Hobbe, som har varit ett helt underbart bollplank för alla mina konstiga frågor och funderingar samt bidragit med en massa tips. STORT TACK! Det är inte lätt att ha ett intresse som inte riktigt delas av min omedelbara närhet, vilket innebär att man inte har någon att direkt prata med och bolla ideer med. Hammocken och en del extraprylar är inköpta. Nu får jag se till att bli en inspiration för andra hammockhängare som kanske är lite nybörjare och inte riktigt vet vad som är vad. Målsättningen från och med april (tror jag) är att sova ute minst en gång i månaden, på sikt även vintertid. Få se hur det går. Har även på lite längre sikt tänkt att skaffa mig en extra hammock som jag kan ha som ”gästsäng”, kanske åtminstone barn nr 2 kan vara lite sugen på att hänga med ut.

 

Sommarens preppingmål

Märker att jag mentalt redan har tagit semester, trots att det är några veckor kvar ännu. Fint väder gör att jag försöker att spendera all min lediga tid utomhus, gärna på cykeln. Måste erkänna att väldigt lite tid läggs på prepping just nu, förutom det som görs helt naturligt (veckohandla, alltid ha med sig nödvändigheter, …). Känner ändå att jag måste sätta upp lite preppingmål under sommaren.

• Bättre kondition! Under alla år som jag tränat så har jag mest fokuserat på styrka. Vid en ev situation där jag (vi) måste lämna hemmet så har jag räknat med att det är cykel som gäller och då måste jag ha kondition för det. Barnen, som inte tränar särskilt mycket, kommer att ev behöva lite draghjälp när de cyklar om det blir längre sträckor och tung packning. Bara att fortsätta cykla, springa, mm. Främst backträning är något som jag ”brister” på.
• Laga mycket mat utomhus. Alltid bra att öva på, om det så är på stranden eller i skogen. Vad funkar? Vad funkar inte? Laga olika sorters mat, inte bara korv med bröd.
• Gå med (tung) ryggsäck. Ut i naturen och ”vandra” på hemmaplan. Blir ingen vandringssemester i år, men det behöver inte betyda att jag inte kan vara ute i naturen och gå. Bärplockning är ju en bra anledning att komma ut.

Inte så stora och överambitiösa mål, men ändå viktiga i min prepp. Det bästa är att allihopa går att kombinera med roliga semesteraktiviteter.

Kebnekaise, del 2 – Upp på toppen

Har haft en härlig semester såhär på höstsidan, för det blev ju höst ganska snabbt helt plötsligt. Det är nu ca två veckor sedan vi åkte norrut för vårt stora äventyr och utmaning.

Här kommer en sammanfattning av vårt äventyr: Vi övernattade i Nikkaluokta innan vi gick mot Kebnekaise Fjällstation. Man vaknar tidigt när man är så långt norrut så vi kom iväg tidigt. Efter ca 5,5 km kom vi till sjön Laddjuvaggi och där tog vi båten över sjön. Det sparade ca fem km vandring och var en skön paus. Vackert var det också. När båten kom fram till ”Övre båtbryggan” så hade vi ca 8 km kvar till fjällstationen. Fin vandring över jokkar och i vacker natur. Vattnet som rann i jokkarna var iskallt och smakade gott. Helt underbar känsla att bara kunna dricka direkt från bäckar och vattendrag, det är man inte van vid. Vi kom fram till Kebnekaise Fjällstation på eftermiddagen och letade upp en tältplats. Man får tälta varsomhelst bara man håller ett avstånd till fjällstationen på 150 m och det är gratis. När tältet var uppe så gick vi och spanade in vad som fanns i fjällstationen. Butik, restaurang och sällskapsrum med wifi. Inte så primitivt som vi trodde. Det blev tidig kväller eftersom vi siktade på att komma iväg mot toppen tidigt nästa dag. Vi hade hört att det tog mellan 10 – 15 timmar att ta sig upp och ned och vi ville ha bra marginaler.

Vaknade vid femtiden nästa dag och gjorde oss i ordning och gav oss iväg. Vi hade endast små, lätta ryggsäckar med oss och bara sådant som vi kunde äta utan tillagning (kokta ägg, bars, nötter, proteinpulver), vattenflaska samt tjocktröja, vantar och mössa. Det blev snabbt varmt och det visade sig att vi lyckats pricka in en av de finaste dagarna i år vädermässigt. Det är ca 9 km upp till toppen och stigningen är ca 1 800 höjdmeter. Första biten var fin vandring på en led, men det blev snabbt värre. När det började luta uppför så försvann även den fina leden och ersattes med stora stenblock. Klättrandes uppför över stora stenar så märkte jag snabbt att jag borde ha tränat mer konditionsträning! Herregud så jobbigt det var och det blev många vilopauser. Uppför, uppför, uppför. Innan man kommer till Kebnekaises topp så måste man först över Vierranvarris topp, som inte är så mycket lägre och mycket brantare, kändes som rakt upp och rakt ned – väldigt brant. I Kaffedalen som ligger mellan topparna tog vi en lite längre paus för att samla krafter inför toppbestigningen. Efter att ha ätit och vilat lite så gick vi upp mot toppen. Fortfarande jobbig, stenig vandring som gick uppför men nu var målet i sikte. En sista mat och vätskepaus vid toppstugan och sedan gick vi upp den sista biten på toppen. En härlig känsla! Klart, fint väder och så vindstilla det kan bli så högt upp. Toppen består av en glaciär så den är täckt av snö, som en liten skidbacke längst upp. Häftigt med kontrasten mot det varma, svettiga vädret vi haft under hela vandringen att det var kyligt och snö. När vi skulle ned för toppen var det enklast att åka på rumpan nedför glaciären, kängorna var alldeles för hala för att gå ned i. En liten åktur på kanske 50 meter. Sedan var det bara att börja gå igen, men nu nedåt (förutom uppför toppen på Vierranvarri). Inte lika jobbigt som uppför naturligtvis men ack så jobbigt för knäna. Totalt tog det lite drygt 10 timmar och det var mycket snabbare än vad jag trodde när jag tog alla vilopauser på vägen upp. Skönt att vi kom iväg så tidigt eftersom vi då även kom tillbaka ganska tidigt. Skönt att kunna ta det lugnt en stund och kunna ”äta ikapp” lite innan det var dags att gå och lägga sig. Vi sov ganska gott den natten. En häftig upplevelse men troligtvis inget jag kommer att göra om. Att vandra över stora stenar när man är trött kändes som lite småfarligt, lätt att kliva snett eller ramla. Jag håller mig hellre till leder.

Dagen efter var vi trötta och träningsvärk hade vi mest lite överallt. För att mjuka upp muskler och leder så gick vi en kortare tur runt fjällstationen. Vädret var helt underbart och många gick i shorts och t-shirt (vilket vi inte hade med oss). Vi hade en lugn och mysig dag och tog även beslutet att åka hem en dag tidigare än planerat – vi insåg att vi ändå inte skulle orka/klara av att gå någon längre tur nästa dag. Vi bestämde oss även för att åka tillbaka, troligtvis redan nästa år, för att gå alla leder runt omkring som vi inte orkade med denna gång. Naturen runt fjällstationen var underbart vacker så vi vill gärna se mer av den.

Nästa dag åkte vi tillbaka hemåt. Vi lyxade även till det och tog helikopter från fjällstationen tillbaka till Nikkaluokta. Ingen av oss hade åkt helikopter tidigare så det var roligt.

Prepperlärdomar: Jag klarar definitivt av mer än jag tror, både mentalt och fysiskt. Hur trött jag än var så tänkte jag aldrig tanken att jag ville ge upp och vända. Återhämtningen gick också väldigt snabbt. Att sova i tält funkar bra, även om det naturligtvis inte är jättebekvämt. Laga mat var absolut inga problem och det gick åt mindre gas än vi hade beräknat. Det gick även åt mindre mat än jag hade beräknat eftersom jag hade svårt att få i mig det jag behövde när jag var ansträngd/trött. Om man inte skulle kunna dricka vattnet direkt från vattendragen skulle det gå väldigt mycket tid och bränsle till att koka vattnet innan användning – vi drack väldigt mycket vatten. Jag hade inte med mig något som var onödigt, även om jag naturligtvis inte använde allt. Något jag saknade var att jag hade prioriterat bort att ta med mig en mugg, det hade varit smidigt att ha när man drack från jokkarna. Maken hade med sig en hopfällbar som han hade i fickan. Helt klart så klarar jag av att ta mig fram och övernatta i naturen, åtminstone under kontrollerade förhållanden.

Kebnekaise, del 1 – förberedelser

Vissa skulle nog säga att jag har förberett detta i ca 20 år. Jag har alltid varit fascinerad av fjällvärlden och dess natur och jag har velat fjällvandra länge, men min make har inte varit lika tänd på idén. Förrän förra sommaren. Jag mer eller mindre tvingade med honom på en dagstur och till sin förvåning (och min) tyckte han att det var riktigt mysigt. Jag högg naturligtvis som en kobra och gav honom väldigt fjällvandringsaktiga födelsedagspresenter inklusive en bok om att bestiga Kebnekaise. En utmaning, som att bestiga en topp, triggar igång lite hos min man och han var helt plötsligt med på planerna. Sedan dess har vi haft ca ett år på oss att inhandla utrustning och läsa på lite (mest jag). Kängor, kläder, tält, gasolkök och en massa annat har inhandlats. Vi har varit ute och ”tränat” och provsovit i tältet. Nu är det snart dags att åka upp till Kiruna och Nikkaluokta för att påbörja vårt äventyr. Våra förberedelser har sett lite olika ut.

MAT: Min man har inga problem med färdig vandringsmat som finns att köpa på Naturkompaniet eller andra sportaffärer så han har handlat 14 st påsar med lite olika maträtter. Jag är fruktansvärt kräsen och kan dessutom inte äta pasta så jag har satsat på hemmagjord vandringsmat. Inte så väldigt svårt faktiskt. Man kan ganska lätt torka köttfärs och kycklingfärs, krydda som man vill och föredrar och sedan förpacka torrt (jag vakuumförpackar). Hållbarheten är lång. Sedan kan man ta med sig färsen och det man ska äta till och värma genom att hälla på kokande vatten och låta det stå och svälla. Jag har gjort varianterna kycklingfärs som jag ska äta med snabbris och nötter, tacokryddad köttfärs som jag ska äta med små tortillabröd och vanlig köttfärs som jag ska äta med couscous. Tre olika rätter, minst 14 portioner, lunch och middag och vi räknar med att vara ute ca fem dagar. Utöver detta så behöver jag en lättare frukost trots att jag normalt inte äter frukost. När man går hela dagarna så behöver kroppen mer bränsle än normalt så jag har tänkt mig proteinpulver som jag gör en proteinshake av varje morgon, enkelt och snabbt. Mellanmål behövs också för att fylla på när man gör små vilopauser, där blir det nötter, lite proteinbars, nyponsoppa (pulver) och ev lite godis. När det gäller kryddor så har jag varit så kreativ att jag varje gång vi har ätit på ett ställe som har sådana där små påsar med salt och peppar har tagit med mig några hem, jag har nu en rejäl samling med framförallt salt i små portionspåsar som ska med. Vatten finns det på fjället så det behöver vi tack och lov inte bära med oss.

KLÄDER: Jag är väldigt förtjust i Fjällrävens kläder så det är vad jag främst investerat i. Fjällräven Vidda Pro byxor och en Fjällräven Keb jacka. Maken har Fjällräven Keb byxor och en jacka av märket Haglöfs. Kängorna är av märket Hanwag och vi är mycket nöjda med dessa. Ullunderställ, ullstrumpor, fleecetröja, mössa och lite annat har det också investerats i. Det gäller att ha bra funktionskläder som gör att man inte behöver ha så mycket kläder med, allt väger. Det mesta har man på sig när man går och utöver det så ska det helst vara så lite som möjligt. Jag vill även göra lite reklam för att många (alla?) Naturkompaniets butiker har en recycling avdelning där det säljs begagnade friluftskläder, med regelbundna besök där så kan man göra riktigt bra fynd.

UTRUSTNING: 3-mannatält från HelSport (Fjellheimen) som väger lite och har bra funktion. Ryggsäck, jag har en på 65 liter (Osprey) och maken en på 85 liter (Haglöfs). Sovsäckar hade vi sedan tidigare, Haglöfs tresäsong. Gasolkök från Primus, spider stove set. Sjukvårdsutrustning, kniv, ficklampa, matlagningsgrejor, karta, kompass, vattenflaska, powerbank och väldigt mycket annat. Det är en riktig utmaning att inte packa för mycket. Jag håller även på att leta runt efter en billig extramobil som jag kan sätta in ett kontantkort från Telia i, eftersom det är det enda som fungerar där enligt vad jag har hört. Vill gärna kunna skicka och ta emot något sms i alla fall.

Tanken var från början att vi skulle åka nattåg upp till Kiruna, men bekvämlighet och flexibilitet tog över så nu har vi bestämt oss för att åka bil istället. Vi har beräknat att vikten på ryggsäckarna kommer att hamna på lite över 15 kg på min och lite under 20 kg på makens. Vi får väl se om det går att snåla in lite till.

Jag har googlat runt och läst det mesta jag hittat på nätet om tips, reseberättelser, packlistor och annat nyttigt. En översiktlig planering är gjord, men vi kommer att vara väldigt flexibla och anpassa oss efter vädret.

Återkommer med fler delar om hur det gick där uppe och kanske lite utvärdering.