Nerrd

Tar det som en ytterst kärleksfull hedersutnämning. 😘 Puss på dig herr Par i Prepp

 

Bra att samla på sig inför SHTF

En liten ”önskelista” på vad jag anser är viktig prepp och som jag skulle vilja att mitt preppförråd var fullt med.

Kunskap om odling. Inte bara i teorin, utan testa praktiskt. Att ha en stor trädgård där allt redan ”är på gång” ifall något händer är en bra matreserv. Själv lockas jag av permakulturtänket med en trädgård i symbios där allt har en funktion och nytta i ett större sammanhang. En trädgård planterad utifrån permakultur kräver inte lika mycket skötsel, vilket är en fördel så att man kan lägga tid på andra saker. Att ha en trädgård med fullvuxna fruktträd och bärbuskar, där växthuset redan finns på plats och är fullt av godsaker, där ev djur som ingår i permakulturträdgården redan bor och trivs – det gör livet lite enklare. Framförallt så innebär det att man redan har skaffat sig mycket av den kunskap som krävs och har större förutsättningar för att utöka sin odling på ett lyckat sätt. Här kan man anpassa efter de möjligheter och den storlek man har, förutsatt att man åtminstone har en trädgård. Viktigt också att lära sig att ta reda på allt man odlar på ett bra och hållbart sätt. Att odla vete utan att kunna göra vetemjöl ger inga frukostfrallor.

Kunskap om att bygga. Klarar man av att bygga vedbod, förrådsbyggnader, lada, möbler, hus, staket, vindskydd, uteplats, osv – då har man lite bättre förutsättningar att klara sig i ett längre perspektiv. Är man van att hantera hammare, spik, skruvmejsel och andra verktyg så klarar man oftast av att laga saker, förbättra, bygga nytt. Var inte rädda för att prova snickra lite hemma, även om man gör fel så lär man sig något. En inspirerande person som vågar prova ett och annat finner ni här. Byggde ni kojor i skogen när ni var små? Grattis! Lär era barn/barnbarn att bygga bra kojor också. All träning är bra träning.

Jägarexamen är en bra investering. Framförallt kan det vara en viktig källa till mat när det inte fungerar som normalt. Ingen ytterligare motivering känns nödvändig här.

Kunskap om djurhållning. Alla har inte förutsättningar för att kunna prova rent praktiskt, men all kunskap är bra. Biodling, kaniner och höns är sådant som inte kräver stora ytor och kan hållas i en större trädgård. Om man bara har möjlighet att lära sig i teorin så är det bättre än ingen kunskap alls.

Matlagningskunskaper. Att kunna laga mat från grunden är inte självklart för alla. Att kunna baka bröd på ett enkelt sätt ifall inte ugnen fungerar är det inte heller alla som kan. Vanlig, enkel mat som inte kräver några konstigheter. Många av oss är lite för vana att köpa halvfabrikat, det är oftast ett enkelt och tidsbesparande alternativ. Praktisk köksutrustning som inte kräver el finns oftast inte i vanliga hushåll. Vi är bortskämda med elvispar, matberedare, bakmaskiner, skärmaskiner, osv. En gammal hederlig handvevad köttkvarn är nästan svårt att få tag i idag tex. Mina föräldrar hade en handvevad skärmaskin innan de bytte till en eldriven som jag djupt ångrar att jag inte tog tillvara och sparade.

Böcker. Utan tillgång till el så kommer vi inte att kunna googla och titta på instruktionsfilmer på Youtube hur man gör saker. Böcker är en stabil tillgång till kunskap. Även bra för psyket med lite underhållning. Böcker är en bra backup till den praktiska kunskapen, men framförallt en bra källa till den kunskap som man inte har haft möjlighet att kunna lära sig i praktiken. Böcker hjälper till att komplettera den kunskap man har, att föra kunskap vidare, att stämma av om man kommer ihåg rätt och mycket mer.

Sjukvårdskunskaper. Hur står det till med sjukvårdskunskaperna? Kan ni HLR? Har ni som inte arbetar inom vården gått någon sjukvårdsutbildning? Oftast inte. Här finns det en lång skala, från enklaste sårvård till att kunna utföra kirurgiska ingrepp. All kunskap är bättre än inget och ju mer desto bättre. Alla behöver heller inte kunna allt, man kan fördela. Basic kunskap bör dock alla ha. Kunskap om vad man kan hitta i naturen som har medicinska egenskaper är praktiskt att ha.

Redskap. Enkla, praktiska och hållbara redskap som fungerar under alla förhållanden är bra att samla på sig. Verktyg, spadar, sågar, yxor, hinkar osv. Det gäller bara att ha plats för allt.

Nu behöver ju inte SHTF hända för att allt detta ska bli användbart. Vill man växla ned i livstempot och leva lite enklare/billigare så är det också bra tips. Man kan ju även bli tvingad att leva enklare/billigare pga arbetslöshet, sjukdom eller annat som kan innebära en personlig kris. Utöver att det kan vara en dyr investering att köpa hus och mark så möjliggör detta ett liv med lägre kostnader. Beroende på var man kan tänka sig att bo så finns det på vissa ställen riktigt billiga och bra alternativ. Jägarexamen inser jag också kan vara en dyr investering för många, men det är också en investering och det är i det perspektivet som det ska ses. Sedan kanske det är många som inte vill jaga, och det är väl helt ok om man har andra alternativ. Alla har inte råd med alla investeringar som man vill göra så det gäller att prioritera utifrån sina egna förutsättningar.

KONSERVER DÅ??? Jo, visst är det bra att ha ett visst beredskapslager med mat, men någon gång så kommer det att ta slut och det kommer inte att föröka sig i skafferiet. Då behöver man en mer permanent lösning. Ett lager av mat och andra förnödenheter är bra att ha för att få en lättare övergång eller om det bara är en kortare kris, men det är bara en övergångslösning.

Jag längtar ut!

Snart är våren och sommaren här och det är nu som det är extra jobbigt att bo i lägenhet. Jag längtar ut! Om det så bara skulle vara på gräsmattan utanför mitt hus (som jag inte har). När man bor i lägenhet så blir det aldrig den här spontana utomhusvistelsen, utan man är endast ute när man ska göra något. Sedan kommer man hem och då hamnar man i soffan, framför datorn eller i fåtöljen med en bok. När vi bodde i hus så satte man sig ute utan att man hade något särskilt att göra. Man kunde peta lite i trädgården eller fixa med något annat på huset eller bara sitta och njuta av vädret. Visst är jag fortfarande ute mycket, men då är det för att gå någonstans, ta en promenad eller cykeltur, åka båt eller göra något annat planerat, men när jag är färdig så hamnar jag inomhus. Jag känner mig lite instängd helt enkelt. Surfandet på Hemnet går på högvarv den här tiden, men hittar inget lämpligt. Känner verkligen att jag inte riktigt lever som jag lär……

SR misslyckas helt!

Hittade just en riktigt löjlig text….som tydligen också sänts som ett radioinslag. Sveriges Radio har gjort ett misslyckat försök att skildra prepperrörelsen….eller nåt….? Hur kan man ens undgå att hitta vettig input till en text om svensk prepping? Hur kan man ens undgå att inse att det kan vara lite allt möjligt och att det har ett stort spektrum? Att det inte har med kön att göra? Att prepping främst kan liknas vid krisberedskap kommer hon ju fram till, hur kan man då inte inse att det inte har något med ”patriarkala klanfantasier” att göra. Det märks tydligt att hon bara har velat skriva en text som är laddad och skapar starka reaktioner och inte innehåller så mycket fakta och sanning. Hon tar upp vissa bra aspekter och verkar sedan dra helt ologiska slutsatser. Vilken ”offentlig” svensk prepperbloggare skriver om att vara ”riktiga män” och rädda sin helt hjälplösa fru och sina barn i något slags testosteronrus efter katastrofen???? Snarare så är väl nästan alla överens om att ingen klarar sig själv utan alla måste hjälpas åt och alla har vi olika kunskaper och färdigheter att bidra med. Vi lever inte på stenåldern och både män och kvinnor har utvecklats till att faktiskt kunna bidra om nu det värsta skulle hända. Även om män kanske är lite mer benägna att skriva och propagera för krismedvetenhet så tror jag faktiskt inte att könsfördelningen är särskilt ojämn när det gäller prepping/krismedvetenhet på en hyfsad nivå (1 – 2 veckor). Det är snarare en skillnad på stadsbor och lantisar. Desto mer lantligt man bor, desto mer krismedveten är man generellt. Att tro att maten skulle räcka en vecka i Stockholm är nog en stor illusion, snarare max 1 dygn i storstäder och säkert flera veckor i glesbygden. Uppgiften om att maten skulle räcka en vecka måste ju vara något slags genomsnitt och gäller inte för alla. Jag tror heller inte på ”survival of the richest” eftersom det bygger på någon slags investering i stora lager någonstans, vad händer om man inte hinner först till sitt lager?, kan man montera ihop och laga/underhålla alla sina solpaneler?, vad händer när lagret tar slut?, osv. Kunskap och färdigheter är vad som främst kommer att skapa möjligheter till överlevnad, och helt fördomsfullt så tvivlar jag på att ”the richest” har dessa praktiska färdigheter i någon större omfattning. Prepping och krismedvetenhet är inte en materialsport som kräver stora inkomster – det handlar främst om ett mindset. Att tre av fyra källhänvisningar hänvisade till amerikanska källor kan ju vara en stor förklaring till att hon inte lyckades särskilt bra. Ett tips till nästa gång – om man ska skriva om prepping i Sverige så är det bra att läsa svenska källor.

Par i Prepp gjorde ett mycket bättre jobb att beskriva prepperrörelsen, som egentligen inte är någon ”rörelse” utan mest sunt förnuft. Sunt förnuft är i dag en bristvara hos många. Tack Par i Prepp för en text som har verklighetsförankring!

 

Har ni kläder så att ni klarar -20 eller -30 graders kyla?

Ja, jag vet – det har (åtminstone i större delen av Sverige) inte varit så kallt denna vinter och definitivt inte just nu. Men vad jag vill komma till är att nu är det perfekt att köpa på sig detta om ekonomi finns. Nu reas det ut vinterkläder till höger och vänster så man kan få tag i riktigt hög kvalitet till bra priser. Jag gjorde detta förra året och hade hoppats att det skulle komma till användning den här vintern, men så blev det ju inte. Hur som helst så anser jag att det är en bra investering för jag vill inte bli fast i lägenheten pga att det är för kallt ute. Jag köpte ett par rejäla vinterkängor förra året till halva priset, ett par Icebug som ska klara ned till ca -25 grader. Jag har använt dem ett par gånger i år, men inte för att det var så kallt, mest för att jag ville prova dem och konstaterade att de var väldigt varma och bekväma. Att stå på isen en längre stund, vilket brukar få kylan att snabbt gå genom sulan och upp i kroppen, gick hur bra som helst och det blev inte kallt. Det var inte billiga trots rabatten, men jag räknar med att de ska hålla i minst 10-15 år. En riktigt tjock dunjacka köpte jag också på rean förra året. Jag har hunnit använda den ett fåtal gånger, men inte pga extrema minusgrader så det är svårt att yttra sig om hur bra den värmer när det är rejält kallt. Hoppas på att få testa nästa vinter. Täckbyxor tycker jag blir lite för klumpiga om man ska ha riktigt tjocka, så där har jag valt att investera i bra underställ i ull. Man kan ju ha flera lager underställ och då blir det varmt och skönt. Underställ köper jag på mig så fort jag hittar till bra pris, för det använder jag ganska ofta. Vantar har jag sedan flera år tillbaka ett par tumvantar med inbyggda fingervantar som ska klara ned mot -30 grader och jag har faktiskt haft dem när det varit så kallt och de håller värmen, men inte hur länge som helst naturligtvis, det gäller att röra på fingrarna i längden. Mössor har jag i olika varianter, även olika balaklavor från tunna till en i fleece. Naturligtvis är det även viktigt vad man har under de tjocka underkläderna och där rekommenderar jag verkligen ull! Underställ, strumpor, mössor, tröjor, ….. Lager på lager är vad som gäller så det är bra med flera alternativ. Det jag särskilt letar efter på rean i år är en tjockare ulltröja som kan ersätta min tjocka fleece.

Min poäng här är att om man ska investera i bra och varma kläder så finns det ingen anledning att köpa dyrt till ordinarie pris, om man inte har väldigt bråttom. Bra kvalitet håller i många, många år och även om det verkar som en dyr investering (trots nedsatt pris) så blir det billigt i längden. Mina förra vinterkängor som jag kasserade förra vintern hade jag haft ca 20 år. De var jättedyra när jag köpte dem, ca 2 500 kr, och jag kommer ihåg att det sved ordentligt i plånboken. Men om jag slår ut det på alla år som jag använt dem, och jag använde dem väldigt mycket när barnen var små, så blir det bara lite över en hundring per år – hur många skor håller så länge??

”Beräkningar” på framtida drömmar

Roar mig med jämna mellanrum med att beräkna lite vad som behövs för min egen och min familjs tänkta självförsörjning. Det är ju ändå bra att tänka efter lite före. Någonstans försöker jag hitta en balans mellan vad som vi behöver och hur mycket arbete jag klarar av/är villig att lägga ned under normala omständigheter. Jag har ju inte tänkt att leva som om det vore SHTF om det faktiskt inte behövs, men förutsättningarna ska finnas. Beräkning kanske egentligen är fel ord, det mesta är faktiskt rena gissningar. Tänkte därför bolla lite tankar här på bloggen och hoppas på lite klok respons på stort som smått.

Odling: Jag ser framför mig 6 st odlingsytor på 80 kvm vardera som ska fyllas med något. Basen i mathållningen tänker jag mig att det måste vara potatis. Två odlingsytor, dvs 160 kvm att odla potatis på, känns som lagom för ett hushåll på mellan 4-6 personer. Till det så kompletteras det med en odlingsyta med främst morötter varvat med lite lök/vitlök. En odlingsyta bör fyllas med andra rotsaker som kålrötter, palsternacka, majrova, rättika och ev något mer. Beror även på lite vad som trivs i den växtzon som jag hamnar i. En odlingsyta skulle jag vilja fylla med ärter, bönor, tomater och lite vitkål. Den sista odlingsytan tänkte jag fylla med jordgubbar. Ett litet land i närheten av köket som jag fyller med olika sallad tänkte jag mig också. Ett stort växthus skulle vara ett stort plus om det fanns, där skulle jag kunna odla sådant som kräver lite varmare klimat, kanske vindruvor, citrusfrukter och annat ”exotiskt”.

Träd och buskar: Sådant som sköter sig till stor del själv är bra. I trädväg tänker jag mig några äppelträd, päronträd, bigarråer och plommonträd. När det gäller buskar så har jag hittills bara tänkt mig hallonbuskar och några blåbärsbuskar.

Djur: 15-20 höns till att börja med. Biodling har jag till och från också tänkt mig, kan inget men inser att de gör mycket nytta och honung är bra att ha tillgång till. Sedan tänker jag mig mest förberedelser för att kunna ha ett par kossor och några grisar, men det är nog inget jag vill ha om det inte behövs. Kan även i ett förlängt perspektiv tänka mig några får. Särskilt får och kor kräver lite betesmarker och det är bra om det finns, men det går att hyra ut om jag inte använder det själv. Men detta (kor, får och grisar) måste ändå ses som bonus och inte ett krav om jag ska köpa gård/hus.

Hur stor gård behöver jag då? 1 ha räcker långt om jag inte ska ha så mycket betesdjur, kanske tom kan klara mig på 4-5 000 kvm. Men om jag vill ha en viss framförhållning för att kunna skaffa lite mer djur så behöver jag större. Hur mycket större är ju frågan. Jag vill i så fall kunna skifta runt djuren så att marken får variation och återhämtning, men samtidigt vill jag inte ha onödigt stora ytor som ska skötas om. Jag har försökt att hitta lite information och det jag hittat säger att två kossor behöver ca 1 ha mark och en liten flock får behöver ca 1 ha mark. Grisar hittar jag inget konkret om utöver kraven för stian. Hursomhelst så är detta minimimått och jag vill att mina djur ska ha det bra så runt 5 ha mark låter kanske rimligt? Det är inte jättestort, det skulle i och för sig gärna få vara några ha skog också utöver det, men det känns ändå hanterbart om jag fortfarande skulle jobba. Är det kanske helt orealistiskt att köpa utifrån en storlek som jag kanske aldrig kommer att behöva? Eller är jag för optimistisk när jag bedömer arbetsinsatsen som skulle krävas? Sen vår/tidig sommar utgår jag från att det är den tid som jag tror blir mest stressig och tidskrävande med att så/plantera och rensa mycket ogräs. Kanske behöver man tom ta en semestervecka för att hinna jobba ikapp på gården. Sedan inbillar jag mig att det mest löper på och att arbetstopparna har mer spridning. Hösten innebär naturligtvis mycket skörda och lagra, men kanske inte allt samtidigt? Höns inbillar jag mig är relativt lätta att sköta och tar inte massor av tid. Om jag ska slakta så borde jag kunna planera det efter när det passar, tex en helg. Självklart inser jag att det skulle krävas lättare skötsel/utfodring på morgonen innan jobbet, lite översyn och utfordring efter jobbet och helgerna skulle gå åt till att göra allt som måste skötas om, men för övrigt så tror jag att det skulle gå att kombinera med ett ”vanligt” jobb utan att jobba dygnet runt. Jag siktar ju inte på 100% självförsörjning så jag behöver få in lite pengar också.

Vad tror ni om mina beräkningar? Skulle vi kunna bli till stor del självförsörjande på dessa ytor? Målet främst är att ha en låg månadskostnad och kunna producera en grundförsörjning av mat. Har jag totalt missat något? Tänker jag hyfsat rätt kring tidsåtgång?