Två steg framåt, ett steg tillbaka

Precis när jag börjar tycka att jag är tillbaka på banan igen och mår bra så kommer det bakslag. Vill så gärna må som vanligt igen så jag ignorerar kroppens signaler om att det blir för mycket ibland. Detta med att ta det lugnt är inte riktigt min grej. Bara att inse att jag måste släppa taget om mycket mer än vad jag hittills gjort. Försöker att strunta i så mycket det går, men det är inte alltid som det räcker. Vissa saker blir per automatik inte gjorda pga att jag helt enkelt glömmer bort dem (hjärnan funkar INTE riktigt som den ska). Försöker i lagom takt plocka in mer träning i mitt liv eftersom jag vet att jag mår bra av det, det är just detta med lagom som är lite svårt. Helt plötsligt behöver kroppen många fler vilodagar än vad jag egentligen vill. Ser verkligen fram emot en lång julledighet med mycket återhämtning!

Kommer nog att bli lite glest med inlägg här på bloggen en tid, men det är samtidigt skönt att ibland skriva av sig lite.