20% – December

Totalhaveri kan vi ju kalla det. Extremt dålig planering har gjort att jag varit tvungen att använda i princip hela sparandet till julklappar och annat ”julrelaterat”. Inte alls bra och såhär i efterhand så känns det som att det hade kunnat undvikas till stor del genom bättre planering. Våra barn får inte en massa julklappar ”bara för att” utan vi brukar försöka att hålla oss till ett fåtal (1-2) som är lite rejälare. Summan brukar landa på kring 1 500 kr per barn och då har de som regel fått något rejält, användbart och något som de behöver och vill ha. Denna summa ska jag kunna planera för. Mina föräldrar brukar få något litet, mest för att de alltid köper något till mig och jag brukar då vilja köpa något till dem, oftast något gott ätbart eller drickbart. I övrigt köper jag inga fler julklappar. Nästa år ska jag planera bättre så att jag börjar i tid och lägger undan pengar till detta. Även allt runtomkring jul kostar. I år var vi ”tvungna” att anpassa (köpa nytt) julpyntet till att vi numera bor i hus. Även om jag inte är någon som går ”all in” när det gäller julpynt så är det trevligt med några ljusslingor som lyser upp i mörkret och någon enstaka tomte. Julmaten är också något som kostar. Eftersom jag lovat mig själv att jag så långt det är möjligt endast ska köpa svenskt och helst också närproducerat så blir det inte billigaste julskinkan, prinskorven, revbensspjällen, köttbullarna, osv. Julmaten blir dyr, men jag kan ändå tycka att det är värt det denna enda gång på året. Det positiva är att det även har varit mycket extrapriser och erbjudanden som gjort att vi kunnat bunkra upp på vissa saker. Vi som dricker mycket läsk har hittat flera olika erbjudanden på billig läsk, matkällaren är nu ganska välfylld. Julskinkor, även de av bra svensk kvalitet, reas ut så fort julafton passerats.

Det som främst slår mig just i december är andras extrema köpbeteenden. Hetsshopping är nog rätt ord. Herregud vad folk handlar skit, bara för att det är billigt. Var ut en sväng på mellandagsrean eftersom jag ändå var i stan i ett annat ärende. Hittade verkligen ingenting vettigt, bara en massa hysteriskt folk. Stör mig även på dessa utfyllnadsjulklappar som köps bara för att man av någon konstig anledning måste lära barnen att det är viktigt att få många julklappar, även om de endast innehåller ett par kalsonger eller en hårborste. Allt måste tydligen slås in ett och ett för att det ska bli så många julklappar som möjligt och där sitter vi i timmar och ska titta på när alla andra ska öppna paket efter paket med sådant som de knappt är intresserade av. Om ungen verkligen behöver mer kalsonger eller liknande så köper man det väl ändå, det behöver inte slås in, särskilt när det ska konkurrera med olika dataspel och andra dyra presenter. Hela julafton försvinner nästan i ett berg av avslitet julpapper och en massa julsnören. Ändå hade vi som roligast när vi sent på kvällen spelade ett helt vanligt spel, som ingen hade fått i julklapp utan som en av oss hade tagit med. Märker verkligen hur mitt beslut att dra i handbromsen när det gäller shopping har påverkat mig och hur jag tänker – jag stör mig på att andra inte ser det löjliga i denna överkonsumtion.  

Annonser

Okynneshandla

Jag läste Farbror Fris inlägg ”Stäng konsumtionsluckan!” och började fundera lite över hur jag själv resonerar kring detta med presenter och julklappar. Vi vuxna har inte köpt några julklappar till varandra på några år (med undantag för mina föräldrar som inte vill lyssna på det), det är lite svårare med födelsedagspresenter. Det jag brukar försöka tänka på då är att jag köper något som verkligen behövs och uppskattas eller någon sorts upplevelse. Jag har mer och mer gått ifrån att jag ska köpa för en viss förutbestämd summa (som oftast resulterar i krystade inköp) och istället försökt pejla av vad som personen behöver och som inte känns som ett onödigt köp. När det gäller barnen så förväntar de sig att få julklappar (trots att de är vuxna nu) och det är svårt att komma ifrån det. Helt ärligt så tror jag inte att jag vill det heller förrän jag får barnbarn att köpa till istället. Men jag har styrt om fokus även här från att sikta på en viss summa och istället handla sådant som de behöver och kanske inte riktigt har råd att köpa själva. Oftast så blir det en lite dyrare och ”rejälare” present och sedan fyller jag ut med lite underkläder eller annat som alltid behövs. Totalt kanske 3 – 4 paket vilket är väldigt stor skillnad jämfört med för några år sedan. Ena barnets lycka över att få ett par egna Fjällrävenbyxor för ett år sedan visar att jag verkligen hade träffat rätt. De används flitigt och kommer att hålla i många, många år.

Vad jag upplever som väldigt svårt att påverka och komma ifrån är dessa insamlingar på jobbet där det ska handlas till arbetskamrater som fyller år eller fått barn. Någonstans så vill man ändå försöka vara lite ”normal” och inte upplevas som snål. Det trista är när det då inhandlas något som jag får känslan av att det kommer att hamna i någon låda/skrubb nästan direkt. Den som har handlat har inte haft någon koll alls. De gånger jag kan och får möjlighet försöker jag ändå att styra över till en upplevelse som personen gillar. När det är till nyblivna föräldrar har jag inte lika mycket att invända, det blir oftast bäbiskläder och de går åt och används flitigt.

Även när jag önskar mig presenter när jag fyller år så försöker jag att tänka likadant – vad behöver jag/vi och skulle ändå ha köpt? Istället för att maken och jag köper julklappar åt varandra så kan vi köpa något gemensamt till huset som kanske kostar lite mer men som behövs. Att utnyttja rea och erbjudanden har jag egentligen inget emot så länge det är planerade köp av nödvändiga/vettiga saker.

20% – oktober

Det börjar bli lite samma samma med dessa inlägg. Nu när vi ”landat” i huset och kommit i ordning så rullar allt på som vanligt. Jag har ju även gjort en översyn över våra utgifter och de har nu minskat så att jag kan spara mer, så egentligen så är det mer än 20% numera. Ena barnet med respektive flyttar snart ut också så då borde det finnas utrymme för ännu mer sparande. Det är väl egentligen den enda nyheten just nu, men en väldigt positiv nyhet. Jag får göra en ny procentberäkning om några månader när jag återigen sett över utgifterna och förhoppningsvis höjt sparkvoten ännu mer.

Jag kan ändå konstatera att när vi nu har kommit över den jobbiga tröskeln med alla extrakostnader pga flytt så lever vi väldigt billigt och bra här. Det ska verkligen bli spännande att se om några år, när vi bara är två, hur våra utgifter ser ut då. Jag ser verkligen en stor potential för ett högt sparande.

20% – augusti

Denna månad har flyttlasset gått och det har varit helt omöjligt att klara mitt sparmål. Det blir så mycket extrakostnader som det är svårt att planera för. Vi har ätit mer köpmat än vanligt eftersom ingen har haft tid att laga mat, vi har dubbla boendekostnader denna månad, det måste köpas en del till rusten och en del nya saker/möbler, osv. Försöker naturligtvis snåla, men det är korsdrag i plånboken ändå. Trots allt så har jag räknat med detta så det kom inte som någon överraskning, snarare så har det lagts in i planeringen. Därmed så minskar det på kontot denna månad istället för att öka, men det gör inget.

Vi kommer att amortera väldigt lite på lånet det första halvåret eftersom det ser ut att dra iväg lite med vissa andra husrelaterade kostnader. Tanken är att vi ska sätta undan ungefär lika mycket som vi tidigare hade i hyra, men ränta + minimal amortering är mycket lägre så det kommer att byggas upp ett kapital där som främst kommer att användas till att betala restskatten på den tidigare lägenhetsförsäljningen. Det är svårt att bromsa sig själv och inte göra allt som vi vill med huset på en gång, för allt kostar ju pengar. Ändå så är det inget kvar som är akut att åtgärda. Jag kommer utöver extrasparandet på boendekostnaderna även att fortsätta med mitt 20% sparande utöver det så min (vår) sparkvot kommer att vara ganska hög ett tag framöver. När restskatten är betald så är planen att vi höjer amorteringen rejält så att lånet minskar stadigt. Amortering anser jag också är en sorts sparande så det är bara positivt.

Inser precis att jag nu har haft mitt 20% sparande igång i ett år, började i september förra året som ett väldigt impulsivt beslut som visade sig vara mycket bra. Målet med sparandet var kanske inte riktigt samma då som det är nu, men det är ändå ett av de bästa besluten jag har tagit. Numera sätter jag av 3/5 till ett sparkonto, 1/5 sparas i fonder och 1/5 sparar jag på Lendify. Kapitalet växer stadigt, även om det blev en svacka denna månad.

 

 

 

20% – Maj

Litet bakslag i planeringen för vad jag hade tänkt att göra med mina sparade pengar.

Tydligen så får inte min arbetsgivare ge tjänstledigt om man inte har en godtagbar anledning (annat jobb, studier, liknande). Tydligen så betraktas man som livegen även när tjänstledigheten skulle passa utmärkt bra in i en riktigt lågsäsong med arbetsbelastning. Bättre att tvingas gå till jobbet och rulla tummarna mest hela dagen. Helt vansinnigt! Nu anser jag ju ändå inte att jag sparat – och fortsätter spara – i onödan. Det finns mycket annat vettigt att spara till. Ska jag satsa på att jobba mindre så får det tydligen bli att jag byter jobb, vilket ändå finns med i planeringen på längre sikt.

Jag fortsätter med mina 20%, varav en mindre del numera går till ett fondsparande. Efter lite funderande så tyckte jag att det var en bra spridning på sparandet istället för att bara sätta in på ett bankkonto med obefintlig ränta. Det blir lite mer långsiktigt också, vilket passar bra ihop med mina ”tidig pensions” planer. Går hela systemet åt skogen så spelar det ju ändå ingen roll.

Framöver så kan det bli så att mitt sparande går till att täcka kostnaderna för att rusta huset, istället för att vi ska behöva låna till detta. Det är ju också en typ av sparande, eller investering, som jag egentligen tycker är den bästa investeringen.

Jag har räknat en del på ekonomin kring husköpet och vi kommer att landa på mindre än 50% belåning vilket känns väldigt bra. Det är dessutom inte så mycket att göra på huset, det är i bra skick, så jag räknar mest med småsummor för mindre projekt som kan tas löpande från lönen. Jag väljer mellan en ganska aggressiv avbetalningsplan eller att sätta undan i en buffert för att undvika att ta fler lån ifall något skulle hända. Inget vi behöver bestämma nu och det kommer även att gå att ändra sig längs vägen. Jag räknar i alla fall med att vara lånefri om ca 15 år, helst tidigare.

Det ska även bli spännande om några månader att räkna om våra månadskostnader så att de anpassas till de nya utgifterna. Känns som att vi kommer att ha mycket mera över varje månad framöver.

20% – april

Det är nästan lite läskigt att se hur lätt det går att lägga undan 20% av lönen. Vad i helsicke gjorde jag av pengarna innan?? Det jag ska ta tag i nu är våra matkostnader (mat, hygienartiklar, äta ute, förbrukningsvaror). Jag sätter av pengar till ett särskilt konto för dessa kostnader och jag har inte gjort några förändringar här när jag började spara. Tycker att det börjar bli dags nu eftersom vi spenderar väldigt mycket pengar här. Först och främst så har jag försökt att införa matlådor och detta ska jag fortsätta med. Här kan vi spara stora summor! Vi har förut varit ganska lata och ofta köpt lunch ute och det rullar iväg och blir ganska stora summor snabbt. Vi är numera fem st i familjen och förhoppningsvis kommer alla fem ha jobb att åka till snart – det innebär fem matlådor per dag. Något som jag har upptäckt är nästan ännu viktigare är att styra upp mellanmålen (särskilt mina) för där är det väldigt lätt att det drar iväg. Man går ut till affären på rasten och ska bara köpa något litet men kommer tillbaka med en läsk, en smörgås, en bars och lite nötter. Fick tips om ris-/majskakor att ha på jobbet när man blir hungrig istället och det fungerar mycket bättre. Bra mättnadskänsla och när jag inte går till någon affär så duger bubbelvattnet på jobbet alldeles utmärkt. Det funkar inte till 100%, men med små steg så närmar jag mig. Att äta ute är en lyx som vi brukar unna oss lite då och då, men det kostar en hel del. Här får vi försöka begränsa oss, men inte ta bort helt för det är ju faktiskt ganska trevligt. Mitt mål just nu är att vi bara ska handla mat när vi veckohandlar samt någon enstaka gång äta ute. Inte en massa okynnesköp däremellan. Jag kanske ska sätta ett 20% mål på matkontot…?

Efter mitt förra blogginlägg så blev det lite diskussion på Twitter om investeringar och det resulterade i att jag blev inspirerad av @SnackarGoja att börja spara i aktier/fonder. Nu har jag öppnat ett Avanzakonto och gjort mina första trevande investeringar. Tänkte att en del av mitt 20% sparande skulle gå in på Avanzakontot för att kanske förhoppningsvis växa till sig lite till framtiden. Nu hoppas jag att jag blir lite intresserad och inspirerad och lyckas få till en bra mix. Får väl försöka att komma ihåg att rapportera lite i mina 20% månadsinlägg hur det går. Jag har i alla fall börjat med en relativt trygg bas med Robur och Globalfond som verkar gå bra och har låga avgifter, jag har även lagt in ett Autoplacerings uppdrag(?) som en start för att få lite spridning. Regelbundet månadssparande skulle vara det bästa, så det kör jag på. Kan väl kanske även slänga in lite extra ibland och köpa något intressant.

 

20% – Mars

Har inte märkt av min sparkvot så mycket denna månaden heller – så skönt att det bara rullar på! 20% av min månadslön är ett riktigt bra sparande för de flesta och jag inser verkligen att det inte är alla förunnat att kunna spara ens en enda krona. Jag avundas inte de som varje månad är tvungen att prioritera bort nödvändigheter och vända på varje krona, men jag är samtidigt grymt imponerad över de som lever på detta sätt och ändå löser sin situation. Jag är priviligierad som aldrig har behövt ha det fattigt ”på riktigt”. Visst har jag i perioder tyckt att jag har haft väldigt dålig ekonomi, men helt ärligt så berodde det enbart på mina vanor och onödiga prioriteringar. Jag har alltid kunnat köpa mat och alltid kunnat betala hyran och jag har även haft underbara föräldrar som kunnat bidra med lite guldkant på tillvaron när det kändes knapert och de har även sparat till mina barn så att de båda har en grundplåt till att kunna köpa ett boende utan att behöva ta allt för höga topplån. Som jag skrivit tidigare så är målsättningen att kunna spara mer än 20% och det skulle jag kanske kunna göra redan i dagsläget, men eftersom vi inte riktigt har landat i vilken nivå vi kommer att ha i hushållet ännu (pga planerat husköp) så känns det lite meningslöst att höja. Istället försöker jag se över olika kostnader och se om jag kan kapa lite här och där.

Matkostnaderna försöker jag jobba på. Det blir lite svårare nu när vi bor hemma tillsammans allihop igen eftersom det blir mat till fler personer. Jag tänker faktiskt inte be mina arbetslösa barn att betala hemma, däremot så ska de naturligtvis få hjälpa till hemma genom att dra huvudlasset med alla hushållssysslor så länge de inte har någon annan sysselsättning. Vi har råd att lösa det så och då tycker vi att det är bästa lösningen. Får de jobb så får de naturligtvis börja betala ”sin” del av kostnaderna. Mitt i trångboddheten så hoppas jag att denna lösning kommer att bidra till att kunna hålla nere matkostnaderna genom att jag (som är den som oftast lagar mat) får mer tid över till att planera och laga ”riktig” mat, från grunden samtidigt som jag kan få hjälp i köket. Jag är ganska dålig på att laga ordentlig mat från grunden i dagsläget och det gör att maten blir dyrare. Baka är också något som jag både hoppas få tid till samt att det nog kommer att ingå i barnens hushållssysslor = bättre, godare och billigare bröd. Att kunna ta sig tid att förbereda grönsaker till maten är något som jag brukar prioritera bort och som jag hoppas får mer tid till. Även tid till att handla i lugn och ro och ha tid till att ordentligt planera vad som ska handlas genom att göra matlista varje vecka. Att göra/införa allt på en gång kommer säkert inte att fungera, men att få in bra rutiner lite här och där och som bara blir fler kommer säkert på sikt att få ned matkostnaderna samt ge oss bättre matvanor.

När det gäller annan konsumtion så tycker jag att jag har fått ordning på mina shoppingimpulser, handlar i princip ingenting numera. Kläder har jag det jag behöver och prylar känns inte så inspirerande ändå eftersom vi ska flytta. Utmaningen blir att hålla shoppingimpulserna i schack när vi köper hus som kanske behöver en del möbler och annat. Hoppas att jag kommer att kunna hålla mig till en ganska avskalad stil, dvs inte övermöblera eller överpynta. Jag har ju även tänkt att jag ska försöka att handla begagnat så långt det går.