20% – juni

Som vanligt så rullar det på med sparandet, men utöver mina 20% så amorterar vi också. Egentligen så ska väl det också räknas som sparande. Hursomhelst så är jag just nu nöjd med min nivå av sparande.

Ekonomiskt så preppar jag för att jag ska kunna klara mig på en minimal inkomst, framförallt när jag gått i pension. Av den anledningen har vi tex bytt vårt dyra boende i lägenhet mot ett billigare i hus (som kostade mindre än hälften av vad vi fick för lägenheten). Vi har ett huslån på mindre än 50% av det vi köpte huset för och planen är att betala bort det så fort det är möjligt utan att vara extrema – det innebär med dagens låga räntor att vi utan problem kan amortera 3 000 kr i månaden. Ingen av oss är högavlönade utan tjänar nog som vilken medelsvensson som helst, varken dåligt eller jättebra. Boendekostnaderna är de kostnader som man oftast upplever som svårast att påverka, samtidigt som man oftast faktiskt kan anpassa sitt boende efter sin ekonomi även om det ibland innebär att man måste flytta ifrån storstaden med de högre boendepriserna. Om man har möjlighet att köpa sin bostad så har man oftast också bäst förutsättningar att på sikt kunna få låga boendekostnader. Hyr man sin bostad så är man utlämnad till fastighetsägaren och de hyror som sätts där, då kan man endast påverka genom att välja en billigare/mindre lägenhet. Att hyra sin bostad där man har tänkt att bo länge anser jag därför inte vara bra prepp, samtidigt som jag inser att alla inte har möjlighet att köpa. En ventil för de som hyr blir då bostadsbidrag, vilket jag tror att man inte kan få när man äger eftersom bostaden då har ett värde som gör att man inte kvalificerar sig för bidrag(?). I det här sammanhanget så är ett jobb viktigt eftersom det är arbetsinkomsten som till en början ger förutsättningen för att kunna skaffa sig det billiga boendet, om man nu inte har en stor summa pengar att tillgå av andra orsaker.

Kostnader för mat och nöjen är lättare att påverka. Nöjen kan man avstå eller välja sådana som inte kostar något och mat kan man klara sig på ganska låg kostnad om man verkligen går in för det (undantag för vissa som måste köpa specialkost). Här tror jag också att det ofta är en mognadsfråga. Jag hade inte klarat av att sänka mina utgifter på detta sätt (om jag inte hade varit absolut tvungen) när jag var yngre. Hade jag pengar så gick de alltid åt.

Det jag vill komma till är att mitt mål är att jag ska ha en boendekostnad som endast består av driftkostnader där jag även har gjort det jag kan för att hålla även dessa låga och sedan även hålla matkostnaderna på en låg nivå. Min målsättning är att jag med sämsta tänkbara ekonomi ändå kan bo kvar, även om jag skulle bli själv med bara en inkomst.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s