Nedsläckt land – ett intressant experiment

Jag har tittat på SVTs serie Nedsläckt Land, om hur två grupper med människor som inte känner varandra tidigare reagerar vid ett längre strömavbrott. Äntligen en dokusåpa som är intressant! En bra och tänkvärd serie som har både bra delar och en del brister. Framförallt så kan jag kanske störa mig lite på att deltagarna (utan någon information om vad som ska hända naturligtvis) placeras i två hus, fem personer i varje, där husen har väldigt olika förutsättningar. Tanken är förstås att det högteknologiska och jättemoderna huset som den ena gruppen placeras i ska poängtera sårbarheten för elavbrott väldigt extremt och lika åt andra hållet när den andra gruppen får bo i ett äldre hus (typ torp) som visserligen har el, men inte är så beroende av el. Jag förstår helt att de vill ställa dessa boenden mot varandra. Det jag kan tycka är en brist är att sannolikheten att en grupp människor som inte känner varandra ska klara sig i ett boende där ingen av dem egentligen bor (dvs inte har kunnat påverka vad som finns i skafferiet tex) blir ett lite konstigt scenario – men jag kan acceptera det ändå för jag förstår problemet att genomföra detta på något annat sätt. Problemet blir ändå att det inte spelar så stor roll hur förberedd och preppad man är innan – inget följer ju med in i seriens scenario. Det jag också reagerar på är att de verkar ha valt lite väl tillrättalagda personer (förutom hon som åker hem efter ca ett dygn) som lätt accepterar situationen och hugger in och bidrar med vad de kan. Alla verkar komma så bra överens och det inbillar jag mig inte är så vanligt med personer som inte känner varandra sedan innan och i en situation som borde vara väldigt stressande.

I avsnitten varvas gruppernas upplevelser i husen med ”expertintervjuer” med personer inom olika områden. Expertintervjuerna fungerar lite som samhällsinformation om olika delar i en krissituation. Det hade varit intressant med ett uppföljningsavsnitt där man intervjuar deltagarna några månader senare om deras upplevelser och om de har förbättrat sin krisberedskap hemma utifrån vad de upplevde. Tror verkligen att denna serie kan vara en väckarklocka för vissa, tyvärr tror jag även att det är många som inte kommer att titta på den som skulle behöva göra det.

Undrar om det blir en säsong 2? Vad skulle den ha för vinkel i så fall? De skulle ju kunna överraska deltagarna i hemmet och utgå från scenariot – Du får 30 min på dig att packa vad du tror att du behöver, sedan måste du evakueras till ett tillfälligt boende. Då skulle personernas egna krisberedskap också komma lite i fokus. Eller göra experimentet i storstadsmiljö. Eller så är inte detta experiment intressant att göra fler gånger eftersom det säkert blir lite lika.

Om ni vill läsa en mer ingående text med analyser och reflektioner för varje avsnitt så rekommenderar jag Par i Prepps inlägg.

UPPDATERING: Fler bloggare som skrivit om Nedsläckt Land

Urvaken – Upplyst land

En Preppers Dagbok – När någon visar intresse

Och en artikel från LAND

Tips – recension

Något som kan vara värt mycket när man ska fylla sitt preppförråd är att saker inte tar så mycket plats. Hygienprepp är något som kan vara väldigt skrymmande (åtminstone för oss tjejer/kvinnor). Jag har alltid haft stora, skrymmande schampo och balsamflaskor och även om de räcker länge så tar de också väldigt mycket plats. Schampot fungerar annorlunda mot vad jag var van vid så jag var lite skeptisk, men ville ändå prova. Jag beställde från jordklok.se, men det finns säkert på fler ställen. Schampotvålen var mycket mindre än jag hade förväntat mig (kanske 5×4 cm).

IMG_6668

Mina förutsättningar är att jag har långt och tjockt hår som jag vanligtvis inte kan reda ut utan balsam. Jag började använda schampotvålen midsommarhelgen, så jag har använt den hela sommaren och det är mer än hälften kvar.

Såhär gör man: Man börjar med att borsta igenom håret ordentligt innan så att inga tovor är kvar. Efter att man blött igenom håret så drar man tvålen över håret (jag drar ca 6-7 drag från hårfästet i fram ned till topparna). Gnuggar upp ett rejält lödder (mitt löddrar inte så mycket första tvätten). Skölj ur ordentligt. Dra över med tvålen en gång till vid behov och gnugga och skölj. Torka och borsta ut håret efteråt.

Resultat för mig: Schampot fungerar över förväntan. Jag behöver oftast tvätta håret två gånger, men jag behöver inget balsam. Håret blir strävare än vad jag är van vid men blir då också lättare att hantera och blir inte lika flygigt/elektriskt. Håret känns rent mycket längre och jag behöver egentligen inte tvätta det oftare än en gång i veckan om jag inte har tränat och blivit svettig i håret. Jag upplever heller ingen ”tillvänjningsperiod” utan det går att ibland använda vanligt schampo och balsam och sedan gå tillbaka till schampotvålen.

Förvaringsmässigt så är det en enorm skillnad. Det är inte det billigaste schampot, men det var heller inte det jag använde tidigare. Ett gäng av dessa åker definitivt in i preppförrådet.

Förändringar i tankesätt

Är ju inne på tredje månaden med att lägga undan 20% av min lön varje månad. Det har lett till ett ändrat köpbeteende där jag inte har handlat kläder eller några saker till mig själv sedan jag började. Idag konstaterade jag att det fanns lite utrymme samt att jag skulle behöva handla lite kläder så jag gick ut på lunchen för att handla. Upptäckte att det faktiskt tog emot något enormt och jag var så kräsen att resultatet blev att jag inte köpte något alls. En skön känsla egentligen, men samtidigt så skulle jag behöva lite påfyllning. Får bli ett nytt försök en annan gång.

På husfronten inget nytt. Budgivningarna drar iväg till skyhöga nivåer på de få hus som vi hittar. Tur att vi egentligen inte har bråttom. Ingen dämpning av husmarknaden här inte. Sakta men säkert så börjar även maken snegla på andra typer av hus, mer åt det håll jag vill ha, så det är inte helt negativt att budgivningarna går åt skogen. Vårt största hinder är att jag hävdar att vi ska bo billigare men han argumenterar (med en stor poäng) att det inte blir billigt att flytta för långt bort eftersom vi då tvingas ta kostnader för daglig pendling med två bilar, jämfört med gångavstånd idag. Jag har lite svårt att argumentera mot det. 2 mil är vår ungefärliga gräns baserat på att det då är cyklingsbart på sommarhalvåret. Längre sträcka kommer att ta för mycket tid i anspråk och säkert också att göra att vi inte kommer att orka cykla varje dag.

Till sist vill jag tipsa om en ny blogg som jag hittade idag: APOKALYPSO.

Kalles sex liv

Plöjde igenom de sex avsnitten häromdagen. Intressanta människor, även om jag tyckte att de var lite för överdrivna för min del. Jag skulle inte välja något av ”liven” i sin helhet men jag tyckte att delar av dem var väldigt tänkvärda och inspirerande. Minimalism, självförsörjning, välja sin egen väg, inte definiera sig med sitt yrke osv. Lite kul också att se Kalle gå ”all in” på alla sex sätten att leva, det var ”såhär vill jag leva” på i princip alla sex. Men jag tror ändå att programmen kan så ett frö hos många att börja tänka lite annorlunda, att fokusera mer på livet och att leva istället för jobba, jobba, jobba. Downshifting, självförsörjning och överlevnad är stora beståndsdelar i mångas prepping och oavsett vad man vill kalla det; prepping, krismedvetenhet, sunt förnuft eller något annat så är det bra att fler kanske börjar tänka till. Serien rekommenderas för lite inspiration och annorlunda input. Plocka ut gobitarna och anpassa dem till din version av prepping.

Uteköket med oändligt bränsle

Hittade en artikel om vedkök som beskriver för och nackdelar, ”Vedkök, ett alternativ till gaskök”. Själv har jag en Firebox som jag är mycket nöjd med. Man viker ihop Fireboxen till ett platt paket och det tar nästan ingen plats alls, dock väger den runt ett kilo. Den stora fördelen som också var anledningen till att jag köpte den är att så länge man vistas på ställen där det finns lite träd så finns det alltid bränsle. Det krävs dessutom otroligt lite pinnar för att kunna koka upp vatten. Ett perfekt kök till en BOB. Ett lite tyngre kök kan i långa loppet ändå göra packningen lättare eftersom man slipper släpa med sig bränsle. Numera finns det många alternativ som dessutom är mycket billigare än den Firebox som jag köpte och det är ju positivt.

Jordad

När jag var sjuk så hann jag ju läsa en del, bla annat David Jonstads bok Jordad, enklare liv i kollapsens skugga. Måste ju erkänna att det var som en predikan för en som redan är frälst. Kommer på mig själv hela tiden med att bara sitta och hålla med. Det är ju precis detta som jag tror på, att vi mer eller mindre måste gå tillbaka till hur vi levde förr, men på ett sätt där vi tar med oss de moderna lösningarna på många problem. Inte tillbaka till misären utan tillbaka till lugnet och tryggheten i att ha möjligheten att i större eller mindre utsträckning försörja sig själv genom den mark man äger och brukar och bort från stressen. Det gammeldags idylliska i kombination med det moderna som tex en fiberanslutning, solceller och liknande för elförsörjning. Jag tror fortfarande på att jag måste ha ett anställningsjobb, men kanske inte på heltid och kanske till stor del på distans? Tillväxt inom rätt områden är också rätt väg att gå enligt mig. Att hitta bra och (på riktigt) hållbara lösningar för elförsörjning, transporter och annat nödvändigt med samtidigt omvärdera vad som verkligen är nödvändigt. Om inte annat så kommer vi nog förr eller senare att bli tvungna att göra dessa förändringar, så mycket enklare det då blir om man har valt dem själv.

I boken blandas författarens egna erfarenheter och upplevelser med lite historialektioner på ett sätt som åtminstone inte jag har hört historien skildras förut. Lite ”alternativa fakta” på ett bra sätt. Märker ändå att jag saknar mer beskrivningar av författarens egna upplevelser, erfarenheter, resonemang och beskrivningar av sin egen väg till självförsörjning, eftersom det är dessa delar som jag tycker är roligast att läsa i boken. Men det är ändå nyttigt att höra historian bakom varför det ser ut som det gör.

Boken avslutas med 5 steg för att ”bli jordad”. Enkla översiktliga tips för att testa om det verkligen är vad man vill och klarar av, och på vilken nivå. Vad jag önskar att jag var i det läget att jag och min familj kunde (ville) prova detta sätt att leva.

 

Tips

Mycket snack och skriverier om att alla måste tänka till och förbereda sig nu. Tänker inte skriva något långt inlägg själv utan nöjer mig med att tipsa/länka till andra som skrivit bra.

En Svensk Prepper – Sagan om varför du går hungrig

Fru Prepper – Skyddsrum och mat vid kris

Par i Prepp – En egen basplatta med livsmedel

Finns naturligtvis fler som skrivit om detta, både nyligen och för länge sedan, men dessa två var de som jag läst just nu och tydligt pekar på bristen på beredskap hos ”vanligt folk” och behovet av att alla tänker till lite. Själv försöker jag alltid lyfta detta på ett ”lagom” sätt när jag diskuterar med folk på arbetsplatsen, med vänner och i andra situationer där ämnet kan dyka upp. Så ett frö som får gro ett tag och sedan fånga upp diskussionen igen när de kommer tillbaka efter att ha tänkt igenom det hela några varv.

Tips – Wish

Fick tips om shoppingappen Wish för ett tag sedan, främst för att de hade billiga träningskläder av den sort jag brukar använda. Hittade även en massa annat smått och gott. Hittade massor av olika varianter av små verktyg till EDC, ficklampor i alla möjliga modeller, extra”fack” till Mil-Tec ryggsäcken (med molle fästen), mm. Riktigt billigt var det också, även om man inte får glömma bort att det blir tull på grejorna också. Väldigt mycket under 100 lappen, mycket under 50 också. Fick verkligen bita ihop för att inte shoppa helvilt 🙂

Ett tips alltså till alla er som letar efter lite praktiska småsaker, främst till EDC. Tänk bara på att det säkert är lite att man får vad man betalar för, men det är inte alltid som det måste vara högsta kvalite.