Ekonomisk – sparsam – snål

En sida av min syn på prepping är att jag vill minska min ekonomiska sårbarhet så mycket som möjligt. I mitt fall så finns det främst en ände att göra det i och det är utgiftssidan. Jag har även en önskan att, som en konsekvens av minskade utgifter, lönearbeta mindre. Jag har redan mitt 20% mål som jag skriver om här varje månad, men utöver det så finns det mycket annat som även ger förutsättningarna för att kunna spara 20%. Jag har tex slutat helt att köpa lotter eftersom det verkligen är att kasta bort pengarna. Hur många har egentligen gått plus på att köpa lotter? Inte många och då har det endast berott på ren tur. Jag har även (nästan) helt slutat med oplanerade köp av saker. Det är främst en beteendeförändring som de flesta måste jobba med i början, efter ett tag så blir det naturligt. Resultatet är att jag i princip aldrig numera går i affärer ens för att titta. Ett annat steg är att jag tänker gå ur facket. Vet att detta är kontroversiellt för vissa, men för mig så har jag faktiskt svårt att se nyttan. I den bransch jag jobbar så har jag väldigt svårt att se vad som skulle kunna bli en negativ konsekvens. Vid större problem på arbetsplatsen så har jag inga problem att byta arbetsplats/arbetsgivare. Jag inser att facket säkert fyllde en viktig funktion för länge sedan, men nu är det konkurrens om de flesta med en relevant utbildning och därmed kan en arbetsgivare inte behandla sin personal hur som helst. Jag ser mest att fackpampar festar loss med ”mina” pengar och det är inget jag vill stödja. Tanken är även att detta med dyra presenter/julklappar ska begränsas lite nu när barnen faktiskt är vuxna. Här känns det ibland som om vi kastar bort pengar på helt onödiga saker bara för att det ska köpas för en viss summa. De små spartipsen kan vara väldigt många och ”många bäckar små…”, risken är att man blir betraktad som snål.

Vad jag tycker är viktigt när man går i dessa tankar är att man bestämmer sig för någon nivå för utgifterna, som sedan kan justeras med jämna mellanrum. Det är även bra att ha lite konkreta mål. Känslan ska inte vara att man missar allt roligt i livet och aldrig unnar sig något – då har man hamnat lite fel i sitt sparsamhetstänk.

Nivån ska vara så att den känns rimlig, bättre med en ganska hög utgiftsnivå som man klarar av än en väldigt låg nivå som hela tiden känns omöjligt och bäddar för ständiga misslyckanden. Min nivå just nu är att jag ska leva så sparsamt att jag klarar mig bra i vår vanliga villa i en mindre ort. Dvs vi lever inte med utedass och egen brunn. Vi har vissa saker att förhålla oss till som vi inte kan påverka i någon större grad. Vi har amortering och ränta på huslån (än så länge), vi har avgifter för vatten, avlopp, el, osv. Vi kan inte odla upp stora ytor utan begränsas av tomtens storlek. Vi måste förhålla oss till bygglovsregler och liknande. Vi rör oss fritt inom en begränsad ram. Nivån måste sättas utifrån dessa förutsättningar.

Att ha ett konkret mål med sitt utgiftssänkande är också nyttigt och motiverande. Det kan vara vad som helst, nytt klädesplagg, bil, kontantinsats till lägenhet/hus och allt möjligt däremellan. För min egen del så är det att lönearbeta mindre och tidig pension som är målet långt där borta. Även ett drägligt liv som pensionär. Delmålen längs vägen är tex att betala bort huslånet, odla för en större del självförsörjning, bättre vanor. Delmålen är vad som krävs för att jag ska nå slutmålet, även om de inte är allt. Vad som helst kan hända och då kan både delmål och kanske slutmål förändras. Framförallt så tänker jag mycket framförhållning och där är preppingen en huvudingrediens. Att köpa på sig lite större mängder av sådant som man använder när det är mängdrabatt eller i övrigt bra pris är bara sunt förnuft. Att ha en beredskap för om något händer, om det så är sjukdom, arbetslöshet, strömavbrott eller krig är även det sunt förnuft och gör att man slipper desperata dyra snabblösningar på att det inte finns mat, vatten eller annat.

Annonser

En reaktion på ”Ekonomisk – sparsam – snål

  1. Anders

    Tycker de flesta av dina ekonomiska funderingar är synnerligen kloka.
    Har själv gjort en liknande resa när det gäller att strypa utgifter för att nå dit jag befinner mig idag; arbetsfri, producerande en betydande del av det jag äter och boende i sydeuropa.
    Men att gå ur facket tror jag är synnerligen oklokt…
    Vid eventuella, ej förutsebara konflikter med en arbetsgivare står en sig ganska slätt utan proffs bakom sig. Och eftersom arbetsrättsliga konflikter (nästan) alltid är civilrättsliga kan det bli omöjligt dyrt att få rätt, även om en har rätt…
    Dessutom är nog de lagstadgade 5 veckornas semester ett minne blott utan facket, så även ob-ersättning för att inte tala om de förmånliga avtal som gäller vid exempelvis föräldraledighet.
    Men i slutändan måste var och en göra som den finner bäst.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s