Apokalypsen – när den vanliga personen blir hjälte – eller….

När man tittar på TV serier som tex The Walking Dead, Survivors, Jericho eller div andra katastroffilmer så är det ofta väldigt lätt att identifiera sig med hjältarna. De är oftast helt vanliga personer, som du och jag, som helt plötsligt finner sig i en situation där de överlevt katastrofen och genom sunt förnuft och handlingskraft så ”räddar de dagen” och kliver fram som hjälten med stort H. Man sitter i TV soffan och tänker att precis sådär skulle jag ha gjort, kanske tom lite bättre. Man blir lite proffssurvivor framför TVn. Man kanske tom tycker att det skulle vara bra med en rejäl katastrof, det skulle rensa ut en massa dåligt och själv skulle man stå där som herre på täppan med hjälteglorian starkt lysande. Att verkligheten inte skulle ha mycket gemensamt med Hollywoodversionen tänker man kanske inte på. Men fyller alla dessa serier och filmer någon funktion, eller lurar de oss bara att tro att vi skulle klara oss bättre än vi faktiskt skulle göra?

Svaret på den frågan har kanske mycket att göra med hur förankrade vi är i verkligheten. Rent generellt så är jag för allt som får folk att tänka till lite extra. Jag ser ofta dessa serier och filmer som en lätt ingång till lite mer djupa diskussioner. Det är lätt att ta en händelse i serien/filmen och plocka sönder den i en fikabordsdiskussion. Vad fungerar på riktigt och vad skulle man behöva göra annorlunda? En genväg in på en preppingdiskussion helt enkelt. Att älska dessa serier och filmer och drömma sig in i denna Hollywoodvärld är inte helt fel så länge man är medveten om att det inte är ”på riktigt”. Trots allt så bidrar de med nya infallsvinklar, tankeställare, tips och annat. Problemet är främst (som jag ser det) att alldeles för stort fokus ligger på att slåss och kriga och inte på att man faktiskt måste dricka och äta för att överleva, men det är nog inte lika spännande ur ett Hollywoodperspektiv. Allt för ofta är även orsaken zombier eller aliens – men mer realistiskt är väl klimatkatastrofer eller andra människor (krig, terrorister,…). Desto yngre man är, desto mer kanske man tror på Hollywoodversionen (om jag får vara lite fördomsfull), men jag ser ändå fördelarna. Främsta fördelen är kanske att de ändå bidrar med hopp och handlingskraft och kanske ändå en viss referensram. Med mognad kommer förhoppningsvis även insikter om att det är mer än en hjältegloria a’la Hollywood som behövs och då ramlar man förhoppningsvis in på rätt spår. Att något faktiskt kan hända är den första viktiga insikten trots allt.

Jag älskar alla dessa serier och filmer även om jag hittar massor av uppenbara brister i dem. Jag tror även att trenden med katastroftema som verkar hålla i sig är ett tecken på att folk i allmänhet är lite oroliga och funderar mycket kring dessa frågor. Mycket händer i världen och det finns många anledningar till oro.

Annonser
Apokalypsen – när den vanliga personen blir hjälte – eller….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s